Min vardag och mina funderingar.

Gott nytt, eller nå!!

2011-12-31T22:32:00.000+01:00

Dagen idag har iaf vart bättre än igår.
Vilket inte var särskilt svårt för hade den vart sämre hade jag nog antagligen inte skrivit detta nu utan suttit inspärrad i en madrasserad cell någonstans långt borta....

Vi har gått igenom ganska mycket den här hösten, men trots det så har jag fruktansvärt svårt att se Oscar ha ont, riktigt ont och veta att den smärtlindringen han får är egentligen bara en björntjänst. Men när inget annat hjälper är han ju tvungen att få ketogan intravenöst, så är det bara..

Jag vet också att det blir en pärs att senare "tända av" honom från det, med mycket gräl och grin.. Vi har gått igenom det två gånger redan..
Jag förstår föräldrar till missbrukande barn, vilket helvete dom går igenom.. Att hindra dom från att i deras ögon må bra, å se hur illa dom mår utan sitt "knark", vilka lögner som kommer och hur dom försöker manipulera sin omgivning för att få sin "rush". Usch!!

Å då har vi "bara" tänt av från lite ketogan...

Nå väl...

I natt sov vi riktigt bra och vaknade inte förrän vi vart väckta 10.30.... Mycket skönt.
Oscar vaknade med rejält ont magen och fick en dos i tummen (där han har infarten) å låg kvar en stund och slappade i sängen med datorn.
Innan han gick upp kollade en syrra på såret på ryggen och la nytt förband. Allt såg jättebra ut och det är så gott som läkt allting. Så underbart skönt.

Dagens utflykt på sjukhuset gick till 70 och köpa tandkräm.. Wow..

Dagens nyårsmat bestog av fläskfile och potatisgratäng - mycket gott, fast dom kunde ha bjudit på en efterrätt å.... men jag lyxade till det med en lättöl till maten..
Oscar åt 3 tuggor gratäng.. men vart sedan mätt..

Dagens bästa grej är att Oscar själv ville ha smörgås på kvällen och faktiskt åt upp 1½ rostbröd med ost på..Så mycket har han nog inte ätit på 2 veckor..

Nu sover han sedan en timme tillbaka och jag ska också släcka och sova..

Hoppas på en ännu bättre dag i morgon..

Gott Nytt År alla vänner.....

Ont i alla lägen

2011-12-30T21:57:00.000+01:00

har inte så mycket att säga, dagen har vart vedervärdig..
Oscar har haft ont, ont och ont.
Å det gör ont i mig att se honom ha så ont å inte kunna göra särskilt mycket...

Återkommer i morgon.

nu är vi här igen

2011-12-29T22:47:00.000+01:00

Utskrivningen den 12 december var underbart skön och behövlig.
När vi kom hem gick luften ur både mig och Oscar å vi sov och sov och sov... Men vaknade sakta men säkert ur dvalan och började komma tillbaka till den rätt så normala vardagen när vi fick kallt konstatera att Oscar inte mådde så bra.
Han hade varit dålig och äta och inte haft aptit under hela tiden hemma, men det gick väldigt upp och ner och biverkningarna på antibiotikan var just "aptitlöshet" och "illamående" så direkt konstigt var det ju inte..
Han hulkade ett par tre gånger om dagen men det kom inte upp nått men vi sprang som en oljad så fort han skrek SPYYYY för man kunde inte vara säker..

Men natten till julafton var en mardröm, mellan 22 - 05 hulkade han var 20 min.. Inget kräks men hela magen vände sig och han hade det rejält tufft. Hade pratat med Uppsala dagen innan som sa åt oss att höja dosen mot magkatarr, det gjorde vi men det kändes som om det bara vart värre.

Julafton var ganska lugn och julaftonsnatten lika så. Han var långt ifrån pigg, men vid ganska gott mod ändå...

Juldagen skulle tillbringas hos pappa och ha julafton, men han orkade inte alls och kom hem ganska fort.
På kvällen var han hemskt trött och ville sova tidigt. Somnade och vaknade runt 20 och hulkade och hulkade och grät och var så trött.. Ringde åter igen Uppsala som tyvärr inte kunde ta emot oss utan vi var tvungna att åka till ett hemsjukhus först för att sen bli skickad, om dom ansåg att det behövdes. IDIOTI!!

Men man gör som dom säger och runt 23.00 kom vi till akuten i hudik och där fanns inte på kartan att vi skulle till Uppsala, jag försökte förklara att vi tror det är medicinrelaterat men icke sa nicke.. Prover skulle tas ( som visade sig vara bra) och han var nog bara förstoppad, så VARFÖR skulle vi till uppsala. Suck. kl 04.00 kom vi upp på avdelningen och fick ett rum. Oscar hade då fått ketogan mot smärtan och sov ganska gott fort, jag däremot låg och lyssnade på Dagmar som härjade utanför och funderade på om fönstret verkligen skulle hålla emot..

Kl 10 väckte dom oss dagen efter och plan A var att få i honom vätska... Men först var dom tvungen att få en infart ... Menellerhur....

Hela dagen gick till att emla och sticka.. Tillslut lyckades narkosen få in en liiiiten nål i en liiiiiten ådra på tummen.. Lyckan bland personalen var total.. Oscars illamående och smärta var precis likadan som dagen innan... Påpekade flera gånger att vi trodde det var medicinrelaterat och frågade om dom pratat med behandlande läkare i Uppsala, men näää, han måste ha i sig vätska först.. å sen måste dom få bort förstoppningen.. å om det inte vart bättre då..... då kunde dom ringa uppsala.

På kvällen när dom äntligen skulle sätta droppet så gick det inte. Det sved och spände och hur mycket dom än sänkte hastigheten så gjorde det för ont.. Så dom var tvungen att ta bort det.. EN hel jä...la dag till spillo...

Tisdagen bjöd iaf på röntgen av magen och ultraljud, (för att dom skulle hitta förstoppningen) men dom fick bita i det sura äpplet och kl 16 kom dom in och sa, -Vi skickar er till Uppsla nu.. Det är ingen förstoppning..

21.00 landade vi på avdelning 95b, sal 7 dock.. "Vårt" rum var tydligen upptaget.. Men det kändes så skönt. Nu kändes det som om vi var bland rätt folk och rätt behandling skulle kanske kunna sättas in.

På onsdag fm kom ett gäng doktorer som ganska omedelbart sa - vi tror du fått svamp i magsäcken och matstrupen av din antibiotika, det är inte alls ovanligt och vi ska sätta in medicin mot det bums och sen ska vi prata med infektionsdoktorerna om att ändra ordinationen av den stygga antibiotikan.
Nu har den elakaste antibiotikan tagits bort och annan medicin har satts in, inga mirakel har dock skett så vi blir ev kvar här hela nyårshelgen. Men det känns som att det gör inget. Nu vill jag ha tillbaka min glada goa, hungriga Oscar.
Å just nu är vi ändå på rätt ställe för att komma dit..... tror ja....

Jag själv är rätt trött, trött på att bo på sjukhus, trött på att se Oscar försöka se nå glädje i sitt liv numera. Han är bitter och ledsen och ingen kan klandra honom. Han operation av ryggen som han längtat så efter vart en mardrömsresa ingen har ens i sina värsta mardrömmar kunnat gissa sig till. Som han sa själv - jag har haft ont i 3 månader nu, jag orkar inge mera, jag vill inge mera.

Ge oss nå positivt nu.. ge och lite skratt och glädje. Lite vila och ro. bara lite vila och ro....

Vi är hemma..

2011-12-13T17:15:00.000+01:00

Nu har vi fått kommit hem..
Måndagen den 12 december vart vi utskriven och hemskickad.

Nu ska vi vila och komma igen..

Återkommer när orken kommer tilbaka, för nu har luften gått ur mig..

God jul och gott nytt år till er alla..

Sista dygnet

2011-12-10T11:13:00.000+01:00

Lördag förmiddag och vi sitter/ligger och väntar på doktorn som förhoppningsvis ska skriva ut oss.

Oscar har inte behövt intravenöst ketogan på 1½ dygn och när dom drog dränet igår så kollade dom på såret samtidigt och det såg jättefint ut.
Jag hade ont i magen och trodde jag skulle svimma när dom drog bort plåstret på den nedre delen av såret men oron var obefogad, det var rent och fint och framför allt så var det helt.

Så här såg det ut med drän:

Viss skillnad mot för med svampen:

Första svampinlägget.

Andra

sista

Sen har dom öppnat och gjort rent och "städat" i såret utan att minska svampen flera av operationsgångerna.
Det vart 12 svampstädnignar... 13 operationer totalt med den stora skolios operationen.
På drygt 2 månader.
Vi trodde vi skulle vara borta 2 veckor..

Det har varit en otroligt tuff tid. Det var en tid vi inte visste om vi skulle komma hem. Ingen kunde säga något om nått och den antibiotikan som skulle styra upp det hela visade sig att Oscars kropp inte alls gillade. Levern sa ifrån och njurarna började ge upp. Crpn värdet gick jojjo och alla operationer och fastande fick Oscars mage att inte vilja ha mat.

Idagsläget har Oscar gått ner ca 15 kg. Aptiten är inte fullt tillbaka men den är på godväg.
Dagens CRP låg på 1.5 (mycket bra)men Hb är lite lågt (90) men vi hoppas dom skickar hem oss ändå..

Oscar kommer få äta antibiotika i ca 6 veckor med regelbundna kontroller av vissa värden. Det är inte den snälla varianten av antibi. han äter så dom vill hålla koll på resten av kroppen också..

Nu ska jag packa lite försiktigt... Finns en chans att vi blir kvar en natt till ( tack vare Hb) men jag håller alla tummar vi får åka hemåt på eftermiddagen..

Japp, då var det klart..

2011-12-08T22:28:00.000+01:00

operation nr 13 ska vara den sista.

Han är igensydd med två dränslangar som ska dras i morgon och sen får vi åka hem.

So far so good!!

Om det inte vore för att han har djävulskt ont..
så vi kan inte åka hem.
Han har fått ketogan i CVKn igen och den smakar så bra så vi är lite lätt osams nu om smärtmedicingeringen. Han vill ha i cvkn och alla andra vill att han ska ta piller. Han blir grinig (abstinens) och jag blir ännu grinigare (sjukt less). Så stämmningen här just nu är kanske inte den bästa.

Men vi ska snart få åka hem......

Är dåligt less på denna utsikt:

Uppvaket.

Har alltså tillbringat drygt 11 uppvak (var inte med på två) gånger 2 timmar per gång. Alltså drygt 22 timmar där.. På de mest osköna stolar som finns... Men nu ska det alltså vara klart..

Oscar fick en supersöt skyddsängel av en i personalen på operation före OP 13. Kanske den som förde tur med sig, så vi slipper detta nu..

snart är vi hemma.... snart...........

Vi är tillbaka

2011-12-06T21:33:00.000+01:00

Helgens permis var helt klart det bästa på länge.

Oscars smärtlindring fungerade toppen, även om han själv inte trodde han skulle överleva utan sina ketogandoser i CVKn så räckte pillren alldeles utmärkt...

Men nu är vi tillbaka på sal 3.
Operationen som skulle ske idag vart inställd pga den första operationen drog ut på tiden så Oscars blir i morgon istället...
Dom suger på planering. Varför ta en lång op först ist för Oscars som tar 1½ timme. Nu fick han åter igen ligga fastande och nytvättad i sängen hela dagen.. Suck.
En hel dag här i onödan känns det som nu när man har fått smak på att vara hemma....

Ett dussin

2011-11-30T09:51:00.000+01:00

har det blivit nu.

Den 12 operationen gjordes igår och än är det inte slut.

MEN det kan snart vara det. Anders kom in igår efteråt och talade om att såret såg fint ut. Dom hade kunnat nästa igen mera underifrån och den lilla smala remsan mot nacken var helt sluten.

Ny operation om en vecka och kanske kanske är det den sista..

Det vågar jag dock inte hoppas på än...

MEN det bästa av allt är att vi ska få permis i helgen och få ÅKA HEM.....

HEM....... Oscar har inte vart hemma sen den 16 oktober.

Så nu hoppas vi på en strul fri helg och att vi kan njuta till max. Ner på måndag igen för att tvättas inför operationen på tisdag.

Som kanske kanske är den sista...

Håll tummarna för oss är ni snäll..

Permis

2011-11-28T19:23:00.000+01:00

Jag är fortfarande bitter på livet men det börjar bli bättre..

Saknaden efter Zaga är därmot lika stor och vi kollar annonser dagligen efter ny valp, men inget duger. Nu är det inte riktigt aktuellt heller med tanke på att vi fortf inte fått komma hem från Akkis. Men kolla läget måste man få göra..

Oscar är piggare och dom pratar om att få komma hem på permis. Ny svamp operation i morgon och lite beroende på hur den går och hur ont Oscar har så kanske kanske vi får åka hem i helgen...
Jag håller alla tummar, det skulle vara toppen för Oscar att få komma hem om så bara tillfälligt..

Hoppas hoppas.....

R I P Zaga

2011-11-24T19:51:00.000+01:00

Som om vi inte hade det tufft ändå gick vår älskade schäfertik bort den 22 november.
Hon vart dålig på dagen den 21 och opererades morgonen efter. Tyvärr gick inget att göra utan vi beslutade att låta henne somna. Det var invärtes skador och hon hade lidit om vi hade tagit ett annat beslut.

Det är otroligt tungt..Så orättvist.

Har vi inte fått nog nu??

2003-04-01 2011-11-22

korten knäppt av Oscar

Det jobbigaste av allt var att ringa Macke och säga grattis på 17 års dagen... och i nästa mening tala om att vår älskade Zaga fått somna.

Jag är bitter på livet.
Å det tänker jag vara ett tag!!

Bra söndag, sämre måndag.

2011-11-21T22:48:00.000+01:00

Söndagen var en bra dag.
Pigg, hungrig och uppe en del.
Största problemet med att vara uppe är att han får "träsmak" ganska fort. Måste fixa ny dyna till rullen, helst nyss.

Söndag kväll började pumpen åter larma...
Å hur man löser det kl 22.15 på jourtid och två nattpersonal.. Jo, man stänger av den.

Måndag morgon och pappan knäpper på pumpen för att se vad den säger vid larmet....

Fungerar huuuur bra som helst...
Förbannande skitgrejer..

Ronden kommer, kollar på pumpen och mer eller mindre rycker på axlarna och säger att ny operation och svamp byte är i morgon.. Dom har inte erfarenheten av den och vet ärligt inte riktigt vad dom ska göra. Pappan lusläser bruksanvisningen och på eftermiddagen så har han fixat både det ena och det andra med den.. (naturligtvis så har han talat om vad han gjort för behandlande läkare och dom har godkänt) Så nu funkar den iaf..

Nu är det ny operation i morgonbitti så det är inte katastrofläge om den lägger av, men alla dessa larm som hela tiden låter.... Att man inte blir vansinnig.

Oscar har inte vart så pigg idag. Väldigt trött på förmiddagen och inge sugen på frukost. Väntade in lunchen men det gick inte ner mer än ett par tuggor där heller.
Kom iallafall upp ensväng men den där riktiga orken fanns liksom inte där. Ville inte ha nån middag heller men fick i sig en halv risifrutti på kvällen.. Inte riktigt iform..

Hade dessutom väldigt ont i ryggen på kvällen, närmare en 7 på skalan och det var längesen.

Diverse bakslag kan dra åt h-----e!!!

Som toppen på moset så fick Chrille åka med Zaga till veterinären ikväll, mycket loj hund och inte alls sig själv. "Nånting" sågs på ultraljud, men kunde dessvärre inte urskiljas,. In i morgon igen för nytt UL och ev öppning av buken.

Okej. Lite positiv energi åt vårat håll tack!!

Nu försöka sova inför Oscars och (ev) Zagas operationer i morgon.

Livet är inte rättvist!!!
Å jag är inte alls bitter just nu........

op nr 10

2011-11-19T13:00:00.000+01:00

Lördag förmiddag och operation igen.. Inte riktigt som det var planerat, men blir det någonsin så..

Varför det vart operation idag var för att vacumpumpen slutade fungera igår. Trots flera doktorer och syrror och flera lager med plast på ryggen fick dom inget sug. När Oscar började fälla komentarer som -"Nu känner jag mig som en sköldpadda", insåg dom att det inte skulle fungera och det vara bara att krasst konstatera - operation i morgon för att kunna läga om ordentligt.
Hurra!! Not!!

Tvätt kl 6 i morse. Som tur var så kunde han slippa hibbiskrubben, efter alla tvättningar inför operationerna så har hans hud torkat ut ordentligt och ser ut så här.. Kändes inte riktigt bra att återigen hibbiskrubba på den här huden.

Vi fick använda "Bed & Bath" tvättlappar med lite mjukgörande ist. Fungerade mycket bra och flera fält av prickar försvann faktiskt. Blir till att tvättsmörja med dom varje dag nu.

Jag antar att många har svårt att greppa "svamp i ryggen" . därför kommer ett kort på Oscars rygg med svampen, pumpen och slangen som suger ut sårvätska och gör såret "friskt".

Jill, det är lite äckligt!!! :o)

Nu är den i mina ögon ganska liten. Vi hoppas dom kan ta bort den övre smala delen och sy ihop den idag. Sen är det bara den bredare kvar.. Snart hemma!!! (3-4 v)

Trevlig helg på er alla.

Bra dagar och op 9

2011-11-16T18:18:00.000+01:00

Nu har dom bra dagarna vartit så många att man nästan inte kommer ihåg som dåliga dagarna..
(nä, dom kommer man aldrig att glömma)

Oscar har vart pigg, haft aptit och orkat vara uppe lite längre för varje dag.

Crpn var 7.4 på måndagen. (Superkalasbra!!) och Hb på 110.

Dr Håkan kom och pratade med oss om ryggen, han hade vart med på fredagens opertion och allt såg jättebra ut. Dom hade minskat av på svampen och sytt ihop en del av såret. Han trodde att det möjligen var 3-4 operationer kvar, lite beroende på hur fort det gick på slutet för såret att läka, kunde tydligen gå med rasande fart... (eller nått sånt) summa sumarum var att han trodde ungefär 4 veckor till här...

Om vi är 4 veckor till här så har vi varit här sammanlagt 11 veckor. Heeeelt sjukt!!

Idag onsdag gjordes den 9:e operationen..
Vet inget vad dom gjort än. Men Oscar är tillbaka på avdelningen och sover gott. Hoppas Dr Håkan kommer och informerar lite senare.
Nästa operation är inplanderad till nästa måndag.
Nedräkning påbörjad.

Tjingeling.

Dag nr haringenaning, men det har vart en bra dag.

2011-11-12T17:10:00.000+01:00

Idag har Oscar vart Oscar, eller iallafall en liten del av "vår" Oscar.

Goa glada Oscar!!
Hungriga glada Oscar!!

Ni förstår inte hur det känns, det är så skönt så att det bubblar i magen på mig och jag vill bara le när jag tittar på honom.

Hoppas på en lika bra dag i morgon...

Operation nr 8

2011-11-11T18:57:00.000+01:00

Tidigt i morse, redan kl 5.45 kom syrrorna in för tvättning av Oscar.
Kändes inte om vi sovit just nå för Oscar fick vätskedrivande igår kväll för att han inte kissar som han ska, dvs njurarna fungerar inte fullt ut. Å med det vätskedrivande så kom kissningen igång.. så ungefär 1 gång i timmen/varannan timme så fick han kissa...mer eller mindre heeela natten.. Så vi var nog lika trött båda två när dom kom..

Halv åtta rullades han ner till operation, kom in runt åtta och sov två minuter över.. typ!!
Jag gick upp på avdelningen igen för lite frukost och lite sömn.. men hann nästan inte somna så ringde dom å det hela var klart. På mindre än två timmar..

Nere på uppvaket så var Oscar rätt pigg men hade ganska ont i ryggen, mera ketogan i blodet sen sov han gott en stund. Men två timmar ska man tydligen stanna där även om man efter en timme är "pigg" så vi satt lydigt av timmarna och kom upp till avdelningen lagomt till lunch. Å tror eller ej så var Oscar hungrig.... micrade på en bit panpizza och han åt nästan allt... Underbart...

Två av doktorerna kom och pratade med oss och dom sa att allt hade gått bra och att dom hade kunnat häfta ihop en del av såret.. Låter HELT osannolikt.. man tror nästan inte att det är sant.
Fast mitt i den glädjen så kom Dr njure och hade väl inte fullt så goda nyheter, eller allt blir bättre... men eftersom Oscar "tappar" blod och vätska ur ryggen och inte är så pigg på att äta så kommer dom inte till rätta med olika värden. Sond nämdes om han inte börjar stoppa i sig så vi får väl se hur helgen blir i matfrågan..

Dagens minus: Oscar hade återigen 39 graders feber i morse.
Dagens plus: dels att han ätit, dels att CRP är på....... håll i er...... 36

på en raksträcka till........nästa op

2011-11-08T20:20:00.000+01:00

Nu händer inte mycket på några dagar..
Vilket är jätteskönt. (faktiskt)

Oscar får en chans att återhämta sig och vila lite.
Förnatten var lite stökig med ont i magen och smärta i ryggen, men efter 01.00 så sov vi gott till kl 05.30 då det var dags att sticka i fingret och nya prover skulle tas. Sen somnade vi om igen och jag vaknade vid 9.30 av att en syrra kom in och satte antibiotikadropp på Oscar. Oscar sov vidare..
Vi hade sovit över ronden, men strunt samma... Dom kommer tillbaka på em igen..

Oscar vaknade ngt senare, men var rätt trött. Han skulle få blod på em för Hb låg på stadiga 87 och det är lite för lite. Crp var på 60 nånting.. Känns bra, på väg ner igen.. Dessutom feberfri.. Wihoo...

Lunchen kom och gick, Oscar åt hela 1½ klyftpotatis, å efter den stora kraftansträngningen så somnade han.. (å jag å).
Jag vaknade efter ett par timmar, Oscar vaknade kl 17 och var totalt förvirrad, han trodde först det var natt och sen kom han underfund om huuuuur länge han sovit egentligen... vilket var "citat" HELA DAN!! :o) ehhh, vad ska han göra liksom för att få tiden att gå.. jag tycker det är bra att han kan vila och sova bort några timmar.

Blodpåse 1 hade gått in och blodpåse 2 var på.. Men det uppåtrus vi önskade uppkom inte alls..
Vi försökte komma upp ensväng men smärtan i ryggen var för elak så det gick inte. Å nu sover han igen..

Nästa operation bokad tills fredag. Förra operationen hade gått bra och såret hade sett "rent" ut. Dessutom så trodde dom att det fanns hud att få ihop det med..

Det kan vi hålla tummarna för idag..

sovit ut lite.

2011-11-07T18:02:00.000+01:00

jag har varit hemma och vilat lite.. därav den taskiga uppdateringen.

onsdagen den 2 november gjordes op nr 6.
Aldrig har väl tiden gått så sakta.
Efter att jag lämnat Oscar sovandes på operation så hann jag frukost på avdelningen, surfa runt lite, kolla tv, ringa div familjemedlemmar för uppdatering och dessutom gå ner på 70 för köpa lunch. Äta lunchen utanför uppvaket och säkert lägga 450 patienser på Oscars Ipod..

Sen ringde dom och jag fick komma in... 4 timmar efter jag lämnade.. blääääk.
(Ni ska bara veta hur många osunda tankar som hinner komma och gå.)

När jag kom in var Oscar jättearg och less.. Dom hade dragit slangen i halsen när han var vaken och han hade blivit så rädd.. Sen hade dom satt in en ny CVK i halsen och den gjorde ont..Han grinade och var sååå arg, han skulle stämma hela Uppsala för att dom förstört hans liv..

Vad svarar man?

Efter lite ketagan och sömn vaknade han iaf lite senare på ngt bättre humör..
Efter drygt två timmar på uppvaket fick vi komma tillbaka till avdelningen och kvällen tillbringades horisontalt. Sovandes för Oscars del och surfandes/tv tittandes för min del.

På torsdagen kom mormor, storebror och Fredrik ner och hälsade på. Oscar var ganska pigg, men lite illamående. Dom hade köpt med Maxburgare, men efter 2 pommes så var han mätt.. :o(
vi har en ständig strid om födointaget, det hade vi även förr, men då var det åtandra hållet..
Då - hungrig jämt.. Nu - får inte i sig det han ska.
Man är aldrig nöjd.

Lämnade kvar Fredrik och jag åkte med mormor och Marcus hem. Det var så skönt att få komma ut, men samtidigt har jag enorm ångest av att inte vara där, att inte ha kollen.. Men för att klara av det här tiden ut så måste jag lära mig att andra också kan...

Operation nr 7 skedde på söndagen. Skulle ha blivit på fredagen, men icke.. Fastade och tvättade i onödan, sen skulle den ske på lördagen... fastade och tvättades igen.. Men näää.. ICKE..
36 timmars fastande i "onödan". Surt!!..
Men äntligen så på söndagen vart den av. Var nog den snabbaste av dom alla, på ca 2½ timme var han tillbaka på uppvaket.

Söndagkväll var jag tillbaka på plats. Oscar var trött och sov hela kvällen. Gjorde tidig kväller och hade en helt ok natt..

Måndagmorgon (idag), rond, påpekade att Oscar fått fasta dryga 50 timmar föregående vecka, vilket inte riktigt rimmar med att dom påpekar hela tiden att han måste äta för att få energi.. å bättre värden på proverna.. Tror kanske lite bättre planering kanske skulle underlätta... vilket dom alla höll med om.. Så nu får vi se om det blir bättre.

Idag kom han upp ensväng iallafall.. Var på en liten utflykt ner på 95an och tillbaka igen. Inte så långt men det kändes toppen!!

Ingen feber ikväll heller.... Kan det vara en vändning??

Håll era tummar för Oscars skull..

dag 28...

2011-11-01T20:32:00.000+01:00

Föreställ dig en skitskitskit tråkig dag...

Så har den här dagen varit..
Har knappt lämnat rummet, bara för att hämta frukost, gått och duschat och kvällsfikan..
Oscar har haft lite feber men haft desto mera ont...
Riktigt ont i ryggen, dom pratar om smärtskalan här från 0 -10 och tidigare så har han legat på 0-2. Nu säger han 5-6 och då är han tålig..
Så han har sovit bort dagen "hög" på ketogan och jag har kollat på alla såpor på tvn som finns..

Inga crp prover har tagits så jag har inga siffror.. Allt ska tas i morgon på operationen.

som sagt, skitdag nr 3.....

ännu tråkigare måndag.

2011-10-31T17:42:00.000+01:00

Bakslag - feber idag...

Blääk.

ganska tråkig söndag

2011-10-30T21:15:00.001+01:00

Idag har vart en rätt lugn dag. Oscar skulle upp på förmiddagen, men hade alldeles för ont. Fick naturligtvis smärtstillande, men lusten kom av sig så vi slappade istället. Åt ganska bra med lunch och efter den så vart det paltkoma, så då vilade vi lite till...

Sen kom han upp..
Åkte ner till ingång 95 och kände på höstluften...
Sen ner mot ingång 70 och köpte en festis i automaten..
Sen tillbaka till rummet.. Antibiotika dags.. (Var 8 timme får han antibiotika). Hela tiden han ligger i sängen får han näringsdropp eftersom han vait lite klen på mat och dricka under en ganska lång tid nu..

På kvällen kollade vi bara på tv, Oscar skulle försöka komma upp engång till, men det gjorde alldeles för ont så han fick åter igen lite "roligt" smärtstillande.. väldigt effektivt.. Oscar väldigt fnittrig under en stund.. men sen däckar han rejält..

Dagens bästa: Feberfri hela dagen!!!

Dagens näst bästa: CRP på 39!!!

kramkram

lite bilder

2011-10-29T18:19:00.000+02:00

Dagen innan operation.

på intensiven efter op

Vårat rum..

Vårt hemmabiosystem.... NOT!! ;O)

uppe och kollar på dvd filmer till kvällen..

Känsliga tittare varnas här!!!

VAC PUMP.

Nere till höger uppkom infektionen...

operation nr 4 och 5

2011-10-29T14:35:00.000+02:00

Onsdagen den 26/10 gjordes op nr 4. Vacum svampen byttes ut, död vävnad togs bort och en massa prover/odlingar togs. Oscar var inte särskilt pigg på dagen utan sov mest. Operationen skedde på em och vi kom inte upp på avdelningen förrän vid 18 tiden. Jag skulle åka hem med 19 tåget och pappan tog över..

Men det här lugna med att vara hemma byttes av oro då pappan ringer och säger att njurarna verkar inte fungera som dom ska. Natten hade vart otroligt jobbig med kisserisvårigheter, smärta och en ordentligt trött och allmänpåverkad Oscar. Massor av doktorer hade kommit och gått och några riktiga svar hade inte fåtts..
Blääk.. Jag har ingen kontroll och hatar det.

Fredag förmiddag åker Macke och jag ner, möts av en vaken Oscar, betydligt piggare än igår och det kändes otroligt skönt. Får behålla det han dricker men har ingen matlust. Fjärde dagen han inte äter.. Men nya dropp har satts in, lite mera energi och "upp- piggande"...

Trots den så Oscar sover hela fredag em.. vi ska försöka få upp honom men han vill inte riktigt vakna, jättejätte trött!!!
Nya prover tas och det upptäcks att Hb ligger på 75.. Inte konstigt att ungen är trött..
Ny Dr kommer och det beslutas att blod ska ges, han ska opereras tidigt lördag morgon och då krävs lite högre Hb..
Blod kommer och ger Oscar en kick, vilket resulterar i att han inte kan sova på natten... Å med det inte jag heller.... Somnar vid 04.00 med vetskap att vi kommer att bli väckt kl 06.00 för hibbiskrubb inför op..

Halv åtta rullas han ner för operation nr fem. Återigen sitter jag och ser honom somna.. Det är vidrigt, även om det blir lättare och lättare.. (vilket i sig är tragiskt...)
När jag blir utkörd från salen går jag upp och lägger mig och sover, tar igen några timmar förlorad nattsömn.
Kl 11.00 blir jag väckt av att op ringer och säger att allt är klart och jag kan komma till uppvaket där Oscar nu ligger. Vi hade hoppats på att det här var den sista op och att svampen skulle tas bort, men pumpen satt där på sänggaveln när jag kom så jag antar att vi har minst en till operation framför oss.

Två timmare senare får vi komma upp på avdelningen igen. Oscar är lite kall (35,9) så vi får bädda in med varma handukar.. Men Hb har stigit till 104 så "hurra"...

Nu har dom tagit nya prover och Oscar sover igen.. Jag ska försöka äta lite sen vila lite mera.

Tjing..

skitdag

2011-10-25T20:15:00.001+02:00

idag var ingen bra dag.

Oscars ena antibiotikavärde är för högt i kroppen. Det gör dels att han inte kan få mer av den, men även att han mår apa. Han har mått illa hela dagen och mer än två klunkar vatten har resultera i kväljningar. Han har även varit väldigt trött och sovit mer eller mindre hela dagen.

Byte av vacumsvampen kommer att ske i morgon eftermiddag. Ny operation alltså. Men förhoppningsvis inte så lång och därmed inte så lång tid på uppvaket.

Vad som däremot är bra är att crp sjunkit till 60.

Mera info i morgon..

Kram från oss.

vacum pump i ryggen

2011-10-24T19:44:00.000+02:00

Tidig lördag morgon (7.15) kom narkosen upp och väckte oss och sa -Om en halvtimme ska ni vara på op. Hejåhå... Snabba ryck!!

Oscar vart nervös och orolig eftersom vi inte riktigt visste hur och vad dom skulle göra, men in i ryggen skulle dom ju..
Innan vi gick så fick Oscar lite lugnande, tycker det vore på sin plats att mamman fick lite nu å....
Det här med att följa med in på op-salen och se honom somna är ingen direkt humör höjande syssla. Även om vi nu börjar kunna det här..

Sen var det väntan, väntan, väntan och väntan.....

När vi äntligen fick komma på uppvaket så hade Oscar precis kommit dit, jättetrött och hes (andningsslangen under op gör honom hes).. Han somnade av och till men efter ett par timmar så fick vi komma upp på avdelningen igen.

En svamp med pump hade satts in i ryggen. Anders hade fått skölja rätt rejält, sen lagt in "nått" med antibiotika på i ryggen å så svampen..

Så i nuläget känns det skönt att dom inte väntade flera dagar på att göra det här.
Nackdelen är att han måste sövas flera gånger och byta ut den här svampen till mindre och mindre eftersom. Men som sagt.... vi börjar ju kunna det nu...

eller så stannar jag en natt till...

2011-10-21T18:35:00.000+02:00

hade tänkt åka hem ikväll, få träffa mannen, träffa äldsta sonen, sova i egna sängen, duscha egna duschen, ni fattar..
Men här svänger det snabbt.

Jag vart kvar, Oscar ska sövas och såret ska öppnas igen i morgon för att tömmas på var och sårvätska. Sen ska en VAC-pump sättas in för att suga ur resterande vätska och hjälpa läkningen. Inte ett jättestort ingrepp men jag vill vara här när han sövs och vaknar. Pappan kommer också ner, så kanske kan jag åka hem i morgon.

På eftermiddagen var Oscar så rastlös (har vart feberfri idag) så vi tog ett varv i korridoren och ner i hissen, å ut en sväng....

sen testade vi storstads fenomenet, "online pizza". Prickar i vad man vill ha på datorn så levererar dom... Fungerade jättebra. Så nu är vi proppmätta..

Nu har vi sänghäng och kollar på tv, som dom senaste 3 veckorna.......

tjing...

I ambulansen på väg ner till Akkis

2011-10-20T19:26:00.000+02:00

dagens uppdatering...

Morgon temp 38 grader
Oscars crp var på 267.
Bytt förband på ryggen 3 ggr. såsar friskt.

1, 2, 3, 4 doktorer har vart in och pratat.. Alla är nöjda med hur Oscar svarar på behandlingen..

Den här var in och hälsade på en sväng idag och vi skrattade gott. Oscar fick lite medicin (godis) av honom och jag vart kallad farmor.. Undrar vad dom här veckorna gjort med mig egentligen.... :o)

Men i morgon kommer pappan ner och byter av mig över helgen. Jag får åka hem och bara ta hand om mig själv.... Ska bli skönt, men mammaångesten är ganska jobbig... Men det blir nog bra.

Nu dusch och fika..

Tjing.

Vi skulle byta avdelning

2011-10-19T18:25:00.000+02:00

å hamna på infektion, men innan det var klart så fick vi vara kvar.. det är väl det mest dramatiska som hänt idag...

Oscar har legat på sina 38,7-39 grader.. Antibiotikan har pumpats i i olika omgångar.. Han har vänts på, såret bytts på och prover tagits..

Fick reda på att crp:n gått ner.... wiiiihoooo.. från 384 till 324.... men det är åt rätt håll.. Men det är en bit kvar till "friska" 8....

Kirurg Anders var och tittade på såret och tyckte vi skulle avvakta ett par dagar och låta pencillinet få jobba.. Sen pratade han om nån "VAC-pump" om det inte slutade kladda... Måste googla..

Jo, agrafferna togs på förmiddagen.. Oscar tyckte det var jätteskönt för dom har svidit lite på ryggen, även om det kändes läskigt och han frågade flera gånger om det inte var någon risk att såret skulle gå upp... Men alla lovade att det inte skulle hända...

Så har dagen idag vart... Nu ska vi kolla tv och fika lite (jag iaf)..

Puss o kram

det tar aldrig slut....

2011-10-18T20:41:00.001+02:00

vet inte riktigt var jag ska börja...

ingångar på händer eller armar gick ju sådär.. Narkospersonal tillkallades och även dom hade vissa problem, men lyckades få till två, en på foten och en på handen.. Jes!! Äntligen så skulle dom kunna komma igång med antibiotika behandlingen direkt i blodet..

Febern gick som en jojo på eftermiddagen.. Alvedonen tog ner den men sen kommer frossan strax innan det är dags igen för nästa dos.. suck.

Så äntligen så skulle antibiotikan sättas in, in i nålen på handen.. Syrran spolade och Oscar sa att det kändes lite, men det gick bra, så hon satte igång..
Sen kändes det lite mera, men Oscar bet ihop, sa att det gick bra.. Men jag reagerade och kollade på infarten... Jättesvullen på armen... Den gick inte i blodkärlet, utan bredvid.. NEEEEEEEEJ!!
Foten då?? Syrran spolade med koksalt och Oscar skrek. Näää, den gick inte heller.
Tillbaka på ruta 1.......

Kl 00.45 vart vi väckt av att narkosen kom igen och skulle göra nytt försök. Han försökte i ca 45 minuter men lyckades inte....

Efter några timmars sömn kom ronden. (6-8 doktorer kommer in på rummet, en pratar resten tittar.) Nu pratades det om att Oscar skulle sövas för att antingen sätta in en "port" eller en cvk. På nå vis måste han få i sig antibiotikan... Men om det fanns tid idag, eller i morgon, eller om 10 dagar det viste dom inte.. skulle kollas upp, men det var ju bäst att Oscar höll sig fastande.

Men för att göra en längre förmiddag kortare så rullades han till op 13.20. Återigen fick jag följa med in och hålla handen medans han sövdes.Trodde väl att den gången för exakt två veckor sen var en engångsföreteelse.... Men nu var han inte lika rädd och panikslagen, så det gick bra.
Fredrik hade kommit ner med lite packning åt oss så han och jag åkte på max och käkade. Men efter redan ca 45 min ringde dom och sa att allt gått bra och Oscar var klar så vi fick skynda tillbaka till barnuppvaket. Där möttes jag av en superhög Oscar.. Sluddrade och stirrade med pupiller stora som tefat.. :o) Men allt hade gått bra och en cvk hade satts in. Han fick stanna där en timme ungefär sen tillbaka upp på avdelningen.

Nu är kl 20. 30 och den första antibiotikadroppet har precis blivit klart.. Apparaten piper och piper men just nu får den det.. Underbart ljud.. Nu ska den andra antibiotika kuren sättas i......

Kan det vända nu... snälla!!

Min hjälte.. å älskade unge...

Hem och vände..

2011-10-17T16:14:00.000+02:00

Jaha..
Vi åkte hem på torsdagen, heeeelt underbart var det..
Oscar levde upp och vart 100% piggare och allt var så skönt....
Mamman dock något mindre pigg

Fredagen och lördagen fungerade smärtfritt.
Men sen kom söndagen....Såret hade kladdat lite och jag sa att jag skulle ringa ut distriktet på måndagen, men någonting fick mig att ringa nu... Vilket jag gjorde väldigt rätt i... Ett tu tre så hade Oscar över 39 graders feber och efter kontakt med uppsala så vart det ambulans ner.. (dock inte med blåljus)

Så här ligger vi nu.. Oscar har hög feber, massor av prover har tagits och antibiotika har satts in... Men än vet dom inte när vi får komma hem, några dagar eller några veckor var utlåtandet alldeles nyss..
Naturligtvis så har ingången i handen gått sönder så dom måste hitta ny ådra och sticka i... Bara ett liiiitet problem, dom syns inte, och dom som har synats har dom haft hål på..

bläää, det här suger.

vi längtar hem

2011-10-12T13:10:00.000+02:00

Onsdag... Nu har vi hemlängtan.. Dom senaste dagarna har i stort sett likadana ut. Oscar blir piggare och piggare men med mera rörelse kommer träningsvärk som gör han rastlös och trött.. Så det känns som en cirkel som inte går att brytas här. Vi vill hem och tillfriskna det sista hemma... Finns liksom inte så mycket "morötter" att locka med här till att anstränga sig lite till....

Igår kom Oscar mormor och Fredrik ner och hälsade på. Det var helt underbart, dom bröt tristessen för en stund.

Oscar var upp och åkte i rullen för första gången åsså. Var ovant men man såg att han njöt av varje sekund. Han och Fredrik drog ner på lekterapin en sväng och spelade lite tv-spel.. Lycka!!

Men säg den lycka som varar... såklart så kom det lite surt efter med värk.. Men jag tror ändå att det var värt det.

en bra dag och en mindre bra dag.

2011-10-10T16:03:00.000+02:00

Igår var en bra dag. Oscar vart av med droppet och med EDAn. (ryggbedövningen) Han var vaken hela förmiddagen, åt en halv pizzaslice till lunch. Sov lite middag ett par timmar mitt på dagen sen var han vaken igen..

Vår syrra kom och la om såret på ryggen på kvällskvisten, så jag fick kika och knäppa kort. Räknade klamrarna, 28 st med ca 2 cm mellanrum. INTE ett litet sträck han har på ryggen.. Oscar njöt för den gamla tejpen hade stränat så det var så skönt att få en ny.

Sen på kvällen kollade vi på tv och hade det ganska bra. Oscar halvsatt upp i sängen flera gånger och njöt av att det inte stränade eller gjorde ont på ryggen.

Sov skapligt i natt också. Oscar hade hittat en skön ställning och ville bara vändas en sväng..

Men i morse var det mindre kul....
Såret stränade igen och han kunde inte sätta upp sig utan att det gjorde ont. Tillslut så la dom om såret på ryggen igen och oooops genast mycke bättre.... Ronden kom, röntgen bokad till torsdag, sen hemgång.. Wiiii...Även om vi längtar hem jättemycket, så är det skönt att vara här.... Men det är några dagar dit, vi hoppas på "uppåt" dagar resten nu...

Sen kom Lotta sjukgymnast.... dags att få sitta i selen och kunna förflytta sig till stolen.. Tyvärr så har det strulat med att få rätt sele, men vi gjorde ett försök med det vi hade och han kom upp.. Svävade över sängen, men sen ner igen.. Heeeelt slut.. Vilken bedrift.

Lunchen kom och det var jättegod mat, fast Oscar äter bara ett par tre tuggor sen är han mätt säger han. Å dessutom så vill han ha en cheeseburgare... Det är hans största önskan just nu.. I mat väg alltså..

nu har han sovit i ett par timmar, jag har kollat på film. Trots att man inte gör särskilt mycke så går dagarna ganska fort iaf..

Dags för kaffe.. Tjing.

dag 3, 4, 5

2011-10-09T12:17:00.000+02:00

Ska göra en liten sammanfattning utan att skriva en hel novell...

torsdag kväll/natt var "the night from hell". Oscar hade ont och ångest, jag var trött och slut och kände mig bara så maktlös.. Som utvilad mamma klarar man massor, men här på kväll 3 så fanns inga reserver kvar. Fy i helvete...

fredag dag var bättre, men fortfarande en jättejätte trött Oscar. Han sov mest hela dagen, provade att sitta upp med vår och sjukgymnastens hjälp, en kraftansträningning liknande ett marathonlopp, så sen sov han igen. På eftermiddagen kom Chrills och Macke ner och hälsade på lite, Oscar log för första gången sen i måndags, å bara en sån sak kan ju få en uttröttad mamma att falla i gråt..
Pratade med vår sjuksyrra om hur planen såg ut för nästa vecka och hon var övertygad om att vi skulle kunna åka hem på fredag. ehhhhhh... Men eller hur!!!! Hon skrattade åt mig och sa att Oscar hade gjort stormsteg och när det nu vände så gick det jättefort.. Mmmm, vi får väl se....

När dom åkte hem åkte jag med. Pappan fick ta över en natt och jag fick sova.. Sov i bilen hem, hälsade på hundarna hemma, gick och sov och sov i 12 timmar... Totally slut liksom. Men även om det var skönt att komma hem så längtade jag ner till Oscar. Gjorde lite nytta på morgonen efter, sen tog jag tåget ner och bytte av pappan. (Pappan har vart med hela tiden , men sovit på patienthotell)

Å någonting hade hänt på dom 20 timmar jag vart ifrån, ögonen hade fått lite lyster, han orkade sitta upp flera gånger och han var sugen på mat. Fick några chips och lyckan var total. Kanske hade "vändningen" hänt nu....

Men natten var mindre rolig.. Magen hade börjat arbeta å magknipen avlöste varandra, vi sov med 1½ timmes intervaller så söndagsförmiddagen har vart väldigt slapp. Nu har vi ätit lite lunch, halv pizzaslice för Oscar och lite sallad till mig.
Ska passa på att slumra lite nu när Oscar har somnat till igen...

PoK

2011-10-06T22:39:00.000+02:00

Bit ihop eller bryt i hop?!?!

Jag biter och biter och biter.....

Jobbig kväll...

Lite sömn kanske..

Gnatt!!

IVA dag.

2011-10-06T20:43:00.000+02:00

Tidig onsdagmorgon gick vi till IVA igen, telefonen hade inte ringt under natten så jag förmodade att allt vart lugnt. Han var vaken när vi kom och tempen var uppe på 36,5 så tuben skulle tas bort bara ronden hade varit där och läkare fanns på plats. Oscar var väldigt tydlig i sitt kroppsspråk att han vill ha den väck, men han fick lugna sig lite.... Alla värden hade blivit bättre under natten och dränet hade slutat rinna. Så om allt fungerade som det skulle med andningen efter tuben var ute så skulle han få komma till avdelningen på eftermiddagen. Så vi väntade och väntade.... Strax efter kl 9 drogs tuben, allt gick bra han hostade upp lite slem men behövde inte Bipapen, han fick syrgas i näsan och det räckte bra. Så skönt. Sen var det väntan och väntan igen.. å ju längre tiden gick desto högre vart Oscars temp. Feber och frossa kom mitt på dagen men det var tydligen inget ovanligt och inget dom (personalen på iva) verkade särskilt bekymrade över.

Sen gick allt i rasande tempo. Kl 15 skulle han flyttas till avdelningen. Men före skulle dränet tas och säng skulle bytas, rapporter lämnas och det vart lite för mycket för Oscar, Han fick nog lite panik och vart rädd att allt skulle göra ont han grät och skakade och skrek AJ innan dom ens tagit i honom, men med massor av pepp och suverän personal så gick allt väldigt bra...

Det var såååå skönt att få komma till rummet på avdelningen. Men Oscar var inte riktigt lika nöjd, han hade ganska hög feber, ont i svanken och madrassen var för hård.Det "brann" i svanken sa han, å stränade i sidan. Mera smärtlindring och alvedon sattes in och han fick lägga sig på sidan. Det underlättade lite. Men han klagade iaf på att madrassen var för hård och sköterskorna skulle kolla upp om det fanns någon annan madrass att tillgå.

Han somnade iaf runt kl 20 och sen var natten ganska lugn. Han fick mera smärtlindring och sov på sidan uppkuddad runt om. Sköterskorna kom in och försökte vända några gånger under natten men det slutade i samma läge innan det var klart.

På IVA.

Klart

2011-10-05T21:02:00.000+02:00

Kl 19,30 ringde kirugen och talade om att allt var klart. Oscar var på väg till IVA och vi kunde komma om ca 1 timme. ÄNTLIGEN!!

Han sa en massa annat också, som att allt gått bra, hans skelett hade vart bra att skruva i vilket dom hade förvånats över, oftast brukar benen vara sköra eftersom som inte belastas. Men han trodde i detta fallet att Oscars övervikt har fått benen att jobba och blivit starka.. Inget ont som inte har nått gott med sig.

Stagen sitter från 2 bröstkotan till 5 ländkotan. Mer eller mindre hela ryggen!!

Själva operationen hade skett utan komplikationer men det var vissa verkyg som hade gått sönder.. Därför hade det tagit lite längre tid.
Han sa också att Oscar hade blivit lång... riktigt lång, det var nog det längsta operationssår han häftat ihop nångång...
Han varnade oss också för att han var svullen i ansiktet och såg inte riktigt ut som han brukade, närmare 12 timmar på mage, fungerar inte gurka som avsvällande direkt...

När vi väl kom till IVA låg lillvännen där med slangar, kanyler, påsar och maskiner som brummade och såg så uslig ut... Lillfisen... Det var det vackraste jag sett på hela dagen...

Allt hade som ssgt gått bra och tuben skulle dras när hans temp kom upp till 37 grader, han låg på 35. 8 så dom varnade oss att det kunde ta en stund. Han vaknade till och man såg frustrationen över att inte kunna prata med slängen i munnen men vart lugn när han hörde oss och somnade om rätt fort.

Men tempen steg inte utan sjönk, blodvärderna vart dåliga och dränpåsen fylldes på i ganska friskt tempo. Blodtrycket vart sämre och nu ringdes det efter jourläkaren. Blodplasma värmdes och "tömdes" i.
Såret kollades men plåstet var torrt och fint så där var inget galet. Kunde det vara galet inne i??

Trombocyter beställdes, han hade förlorat 6.5 liter blod under op så dom trodde han behövde lite extra för att hjälpa blodet att koagulera. Dom "tömdes" i, men inget mirakel hände direkt så dom sa att intuberingen skulle sitta till morgonen efter. Nu var kl 00.45 och jag sa att jag går på avdelningen och lägger mig, vaknar han och är orolig så får ni ringa så kommer jag på stört, men jag måste få sova lite.

forts följer, men nu måste jag sova lite igen...

KRAMA er barn... Dom är det bästa vi har... även när vi svär över dom och deras fel och brister... TALA om för dom att ni älskar dom, ofta!!!!

operationsdag.

2011-10-04T14:45:00.000+02:00

klockan ringde 5.45 i morse. Oscar har sovit bra vilket känns jätteskönt, han behöver nog alla krafter han kan få för det han ska genomgå. Min sömn vart sådär, hade rum ett stenkast från helikopterplattan så jag trodde ett par gånger att den var påväg in genom fönstret... Vilket oljud..

För oscar vart det ännu mera skrubbande, sen fina vita skjortan och lite väntan.. väntan är inge bra.. När man väntar hinner man bli nervös och orolig. Men kl 7.30 rullades han ner till operationen och ännu lite väntan. Det var en tuff väntan, den tappra killen såg med ens alldeles blek ut och tårarna kom. Fick bita mig hårt i läppen för att inte börja störtgrina själv och slita honom ut därifrån skrikandes -JAG VILL INTE DET HÄR!!!! Men såklart så gjorde jag inte det och ganska snart kom ett gäng grönklädda och tog Oscar och mig in i operationslandet.... (en helt ny värld bakom två dörrar uppenbarade sig, som ett nytt sjukhus i sjukhuset..)

Inne i operationsalen (som för övrigt såg ut att vara tagen direkt från ett avsnitt ur Greys Anatomy med publikplatser i taket) så fick dom sticka in en ny nål i handen men där fanns inga funderingar och killen skötte det snyggt, tjopptjopp klart!! Vid det här laget skulle nog Oscar ha rest på sig och gått därifrån om han bara kunde, han såg panikslagen ut och tårarna rann, jag fick verkligen göra mitt yttersta för att inte bryta ihop. Vilken mardröm!! Som tur var så tog det inte lång stund så sov min lilla kille, med tåren rinnandes nerför kinden... Då brast det för mig. FYYY FAAN!!

Nu, 6 timmar senare, sitter jag i dagrummet på avdelningen. Jag har gått på promenad, vart på stan och suttit nere i cafeterian en stund..
Vi har inte fått ngt nytt rum så jag vet inte riktigt var jag ska sova inatt. Men det löser sig. Även om det skulle ha vart skönt att få sova en stund nu, dels för att jag behöver det och dels för att tiden skulle gå lite fortare vilket inte alls vore helt fel.....

Inskrivning.

2011-10-03T22:55:00.000+02:00

Kl 14.00 skrevs vi in på avd 95 B.

På eftermiddagen har Oscar fått gjort en neurofysiologisk undersökning , dvs dom skickade svag ström in i de olika nerverna vid handleden och fötterna/benen för att mäta hastigheten och styrkan i nervimpulserna. Tummar och tår hade eget liv och hoppade åt olika håll... å Oscar bara garvade...
Sen var det dag för att sätta nål i armen, vilket INTE Oscar garvade åt, har väl aldrig sett någon bli så vit fort och börja kallsvettas. Men vi kom på att han aldrig har fått en nål i armen, han har alltid klarat sig med "stick i fingret". Men nu är det gjort.

Sen var det dags för skrubb

å mera skrubb

å hopp i sängen..

Efter lite film så sover han nu.. jag har inte kopplat av än, men jag hoppas jag får sova lite ialla fall. Kl 6 i morgonbitti är det dags att skrubba igen och 7.40 rullas han ner til operation. Kommer bli en lång dag i morgon.. dags att försöka sova.

Sommaren kom tillbaka

2011-09-30T11:01:00.000+02:00

Igår kom sommaren tillbaka så vi packde matsäck och drog på fisketripp till "skitviken". Eftersom O from måndag kommer att tillbringa rätt mycke tid inne så kändes det viktigt att ta till var på denna dag.
Å vilken dag vi fick!!

Jag fick en brax, eller jag fick två men den ena krokade vi av i vattnet.

Jag fick även en del av detta..

Vissa fiskar på ett mera eget sätt

Oscar fick en stor abborre precis innan vi skulle åka hem. Men tack vare hundarna så vart det operation "dra hund ur vattnet" istället för att få upp fisken..

Var tvungen och sluta filma då Zaga i all iver trillade i vattnet. Zally tar man upp rätt lätt, men för att få upp Zaga krävdes lite mera än ett simpelt nackskinstag....

Bipap

2011-09-28T10:23:00.000+02:00

Igår, en vecka före operation fick vi åka till Gävle för att göra utprovningen av Bipapen.
(Tror jag skrev Cpap i förra inlägget, men Bipap ska det vara, tydligen skillnad där!! )

Utprovningen var inte särskilt avancerad, O fick prova två olika typer av "näs masker" en som var som en liten form över hela näsan och den andra var det två pluttar som gick in i näsan. Masken som gick över hela näsan vart favvis och sen var det lite olika tryck och luftflödes hastigheter som skulle testas. O talade om vad som var "bekvämt" och så vart det..

F och jag fick också testa och det var en annorlunda känsla i att få luft intryckt i inandningen och ett svagt motstånd i utandningen.. Skumt!! O därmot tyckte det var skönt så jag tror inte det kommer bli problem med att ha den hemma. Meningen är att han ska ha den nattetid, men nu får han öva sig dagtid. Nackdelen är att han kan inte prata när han har masken, då kommer luften ut genom munnen.. Så spela dator och prata på skype samtidigt går bort.... :o) Annars har det var det perfekta tillfället att ha den på under en längre tid..

Mindre än en vecka kvar till op och frågorna som kommer nu är många. Allt från super simpla praktiska frågor till lite mer operationstekninska.... Jag har lika svårt att svara på nån av dom.. Vi vet ju inte hur saker kommer bli efteråt... Hur rak och vinglig eller hur rak och stadig eller hur ont eller hur länge han kommer att kunna sitta, om han kommer orka spela, hur vi ska göra med toabesöken osv osv..
Men han är fortfarande positivt inställd och ser fram emot måndagens nedresa med ångest blandad förtjusning...

hur jag mår?? tja... lite svårt att komma till ro men vill bara ha det överstökat och komma hem igen.. Planerar i tiden nu som före och efter uppsala..

Narkosbedömning

2011-09-15T22:07:00.000+02:00

Dagen tripp till Akkis var en "matahuvefulltiinformations" dag....
Fast det var en bra dag.
Vi träffade kirurgen Anders B som informerade lite mer detaljerat om operationen och om titanskruvar och stänger och olika band.... (Oscar kommer inte kunna passera genom en metalldetektor sen) och om läktider och om olika smärtlindringar...
En undran är vad man som förälder får, tub med lustgas?

Oscar kommer få epidural direkt efter op och senare ev morfin å "bara" vanliga alvedon....

Vi träffade aven vår muskelteams doktor - Gunnar.. Gunnar tyckte inte vi skulle behöva sova över ännu en natt för andningsregistrering.. Tack Gunnar!!

MEN Oscar ska få pröva ut en så kallad CPAP för att kunna få hjälp med andingen direkt efter operationen, OM det inte skulle fungera bra på "vanligt"vis. Å det fick vi göra i Gävle, inte uppsala.. men det vore bra om vi hann innan op.. som är om 2½ v. Planering??!!??

Här nånstans så skulle Oscar lämna några olika blodprover också.... Han vart emlad och skickad till LAB. Där fanns en liten människa som vaggade fram och mummlade att hon inte kunde ta alla prover, å hur hade dom tänkt här, ta prover olika klockslag, hur hade dom tänkt här, det går ju inte, hur hade dom tänkt här.. Man kan inte ta... osvosv.. Vilket gjorde att vi fick åka/gå tillbaka till mottagningen där hon drog samma harang igen för personalen och summa summarum så var det hon som tillslut tog alla prover.. SUCK!! å inte där Oscar vart emlad ....

Efter lunchen gick vi upp på "vår" avdelning, 95b. Dels för att vi skulle träffa sjukgymn och arbt. Men även för att en bekant låg där nyopererad för skolios... Hon var jättetrött och morfinhög så hon sa inte så mycket alls, men jag tror det var ganska bra för Oscar att se ändå...Det var nog där den första 10 öringen trillade på plats...

Sjukgymnasten pratade om vad som kan vara bra att tänka på sen, efter op och när man kommit hem igen. Men där tror jag vi hade läget under kontroll.. hon trodde även att det skulle behövs 3-4 v hemma innan han skulle orka gå i skolan igen, å då bara nån timme åt gången. Kommer behövas en del hemundervisning för att hänga med den här terminen känns det som. Men vi tar det då...
Jo, narkosbedömningen å. Men det var typ 10 frågor, allergisk, överkänslig, blivit op förr, luftvägsinfekt, hosta, diabetes, osvosv.... jag hade trott att vi skulle få se lite utrustning å så ja... lite "förberedande" typ...

På det stora hela en bra dag. Bra personal (förutom LABgumman) som pratar med Oscar, frågar honom hur han känner det inför op och inför det hela. Inte bara pratar över huvudet på honom och pratar med oss vuxna.. Jag känner mig förberedd (tror ja) och Oscar verkar trots allt verkligen se fram emot operationen... Nu ska den bli av!!

operation

2011-09-11T19:22:00.000+02:00

Vi ska opereras, eller Oscar ska opereras. Vi har väntat på detta i drygt 1 år och nu är det nära. På torsdag gör vi den första resan till Akkis i operationsanda... Provtagning och narkosbedömning. Vi ska även stanna över natten och göra en andningsregistrering och få träffa en lungdoktor och andningssjukgymnaster. Jag antar att dom verkligen vill vara säker på hur hans hoptryckta lungor fixar narkosen.. Mest livrädd är jag ju för att dom ska säga att han inte klarar operationen. Men det är läkarna som skjutit upp operationen tills nu... å jag hoppas att dom vet vad dom gör....

Oscar tar det hela väldigt bra. Han har nog inte riktigt kopplat hur pass allvarligt det hela är. Vilken "resa" han kommer att gå igenom, å det är kanske lika bra. Hans bekymmer just nu är vad jag ska göra när han opereras?!? Antar att jag kommer kolla på klockan, läsa lite, äta lite, kolla på klockan, läsa samma sida igen, kolla på klockan.... ja typ så... operationstiden sägs vara nånstans mellan 6-12 timmar... beroende hur bra det går...

Så nu ska vi bara hålla oss friska, vilket vi inte gör så bra... Oscar hade 39.9 i feber igår kväll, men hoppas att han hinner pigga på sig innan torsdag. Huvudsaken är att han är frisk i oktober....

Björntjärn

2011-04-28T08:35:00.001+02:00

En underbar dag vid Björntjärn. Oscar invigde sitt nya spö och det var ett lyckospö. 3 fina fiskar vart dagens fångst.

sjukt

2011-02-16T07:58:00.000+01:00

Inte mycke roligt har hänt sen sist..

Vi har vart sjuka.

Först Oscar -feber, ont i halsen, hosta, snor osv osv

Sen kom Macke hem - feber, ont i halsen, hosta snor osv osv...

Sambon gnäller över nått han har som inte vill bryta ut...

Jag har varannan dags symptom, men nu har jag bestämt mig för att bara ignorera...

Ingen mening å tro att jag ska få ligga nerbäddad och bli upppassad ...

Få lite roliga tidningar å läsa, lite godis och en god kopp te till sängen.....

Skulle inte tro det va!!

Så jag håller mig på benen.

Men jag skulle kunna tänka mig en sista minuten... Varm strand, vila, kall öl, vila, bada, vila......

Men eftersom jag inte är särskilt kräsen så kan jag nöja mig med en tur till Göteborg på hästevenemang... Bo på hotell, kolla fina hästar och shoppa.

Det går bra det å....

Nån???????

(nöjer mig med ett boende, resten kan jag fixa själv)

Gaby *2

2011-01-29T13:12:00.000+01:00

Träningen för Gaby på söndagen var inte alls så trevlig som föregående träning.

Eller självaste träningen och övningarna var det absolut inget fel på, men chauffören - ryttaren dvs jag hade inte modet framme och fegred när höjden kom upp lite.

(å då pratar vi dryga metern, gillar inte oxrar)

Vilket naturligtvis gjorde att hästen "kossan" vägrade och vek undan. Detta var framförallt på en oxer med tegelgardin.. Vilken han har hoppat förr och självaste hindret var inte problemet.. Problemet sitter i chauffören som inte litar på att vi fixar det. VILKET ~~han~~ VI gör.. När han får stöd och vägledning.

Men jag kan inte hjälpa att jag känner som jag gör... Å fanns det en "qvickfix" av det så lovar jag att jag skulle ta det. För hur det än är så tycker jag att det är roligt att hoppa...

Så även om jag är feg så är jag ännu envisare, så på måndagen drog kossan och jag till Bollnäs för ny Gaby träning. Magen var i uppror och nervositeten kröp i kroppen, med tanke på hur gårdagens träning hade känts. Men efter Gabys framridning (förvänd galopp) så slappnade både jag och hästen av och allt kändes betydligt mer avspänt än på söndagen. Övningarna var basic, 5½a och studs. samt en oxer med bom bakom. ALLT gick bra. Han bjöd på hindrerna, han landade i rätt galopp efter och lyckades hoppa studsen utan att trassla in sig i alla bommar.

JAG vågade rida.(inte bara åkte)

JAG ramade in och såg vägen långt där borta...

Vilken känsla det var, vilken jag behövde...

Det finns lite hopp (hahaha) om att det inte bara blir dressyr för oss ändå....

FreeJump träning

2011-01-19T20:25:00.000+01:00

Lördagens träning vart inte alls riktigt så dramatisk och spännande som jag befarat den skulle kunna bli.

(efter Hannahs -"du kommer nog att ramla av").

Fast dom första 10 minuternas ridning med hjälptyglarna var i total kaos.

Jag kunde inte rida med tyglarna (dom riktiga) utan fick använda säte och ben för att svänga och driva, jo, lite styr och broms fanns ju, men känslan var som att jag lika gärna kunnat vara utan tyglar.

Men efter ett tag av totally kaos - så hittade vi en rytm och en fart.

I serien med räcke - tre galoppsprång - oxer så fick vi till bra flyt och fina hopp. Till och med landningar i rätt galopp....

(Naturligtvis så vart det katastrof hopp också, näranära, jämfota och typen "helikopterhopp" var en del av repertoaren.)

Men vi slutade på topp, fina språng i serien och jag var mer än nöjd.....

Känslan efter den här träningen var att - jag vill mera!!!

Nu laddar vi för Gaby på söndag.....

Tjingtjing

Vi är på G

2011-01-14T09:06:00.001+01:00

Efter första veckans intensiva träningar så har vi fortsatt... träna...

Varför sluta när man kommit igång.

Hästen fick en mikropaus över helgen för att återhämta sig lite både mentalt och fysiskt (och för att jag skulle skjutsa Macke tillbaka till skolan.)

Men på måndagen red jag ut. Vilket inte alls var en så vidare trevlig ritt.. Det blåste rätt friskt och vi vart anfallna både på marken av nerblåsta grenar och luftleds av nedfallande kottar. Hell tyckte allt var otroligt farligt och min tanke med avspänd häst = övergångar = rund fin galopp vart en tok spänd häst som vid några tillfällen mätte ner sig själv till B-ponny.

(Han tvärnitar och fäller ut benen, så mina ben nästan tar i backen. Se utomordentligt väl ritad teckning)

Men efter en rätt lång galopp i ~~samlad~~ fart så kunde han slappna av och börja lyssna., Blåste även något mindre i skogen även om vi några gånger trodde vi skulle få träd över oss...

På tisdagen red Hannah honom, för att kunna hjälpa mig så ville jag att hon själv skulle känna hans form och egenheter. Är jätte nyttigt för mig att se honom från marken och ännu nyttigare för honom att få någon som tvingar honom att kliva ur komfortzonen och kräva lite mera. Han vart rejält sur stundvis, men hon fick honom dit hon ville och hoppade några språng. Hon ville inte hoppa så högt första gången hon red en häst, men innan hon gav sig så låg oxern i kombinationen på 1.10. (Yberhögt tycker jag) Men det var det bästa språnget han gjorde och landade fint i rätt galopp (även bak) å då gav hon sig... Hellge var totalt slut..... hehehe.....

Hans svagheter är att han inte är stark bak, främst vänster. Han är inte riktigt rak fram, lite S:ig i hals/huve. Mycket övergångar och bara rida honom rakt... Låter som "plättlätt". Men det är det allt annat än.... Ska rida för henne på lördag och jobba med min balans och säkerhet. Ska få rida med något som heter "freeJump" och Hannahs kommentar var. -Du kommer säkert ramla av!!! Mer om det kommer efter lördagen, förhoppningsvis.

Onsdagen tog jag mig till ridhuset och red övergångar och rakriktning.. Jobbigt men kul.

På torsdagen red jag ut, mindre blåst och mera sol. Lite kallt åt kinderna men red mig varm och hade en underbar tur. Red på hacket så slappaläppen fick komma fram... Trots att han inte har bett i mun så var han löddrig och smackade friskt... Ska boka tid hos tandis för en koll. Kan vara en orsak till S:igheten fram....

I mitt övriga liv som inte består av häst så är det rätt lugnt och skönt. Skolan har startat vilket betyder rutiner igen och det gillas. Vi har Fredrik här på eftermiddagarna och i sanningens namn så skulle ~~jag~~ vi inte klara oss utan honom nu. Det här skulle ha gjorts för läääääänge sen. Både för Oscars och min skull.

Nu vill vi ha vår och snabb snösmältning.

Inte som idag, -18 .

Tjing....

Full fart på nya året.

2011-01-06T17:03:00.000+01:00

Började första veckan på nya året med att boka in tre träningar.... åt hästen. Ja, nu gör han inte allting själv utan det krävs ju visst engagemang (ganska mycket också) från min sida med.

Tisdagen: Markarbete Hannah Å var vår tränare och hon hade placerat bommar både högt och lågt. På rakt spår och på böjt spår.. Ny ställning - ny innerskänkel. Ny ytterhand - ny innerhand..

Hellge kändes otroligt pigg och taggad men det märktes att vi var lite ringrostiga, vintervilan, fri tillgång på mat (för både häst och ryttare) har satt sina spår men vi gjorde så gott vi kunde och kände oss mycket nöjda efteråt. (Hellge var nog mest nöjd över att få komma hem och gå ner till sin bal i hagen igen....) Men jag var nöjd och det kändes skönt att få komma igång igen..

Onsdagen: Hoppträning för samma tränare.. Nu bjöds det på S linjer, kombinationer och lydnadshinder med hemsk blå skylt i....Allt först var för sig och sen allt sammansatt till en bana. Kan väl inte säga att allt gick som en dans för då ljuger jag. Min rädsla tillsammans med Hellges bristande rutin gör ju att vi har lite svårigheter att ta oss igenom. MEN vi hoppade allt... Vissa hinder mindre bra, men även vissa rätt bra. Han kommer okej men min ~~(jävla)~~ innerhand gör att han hamnar i fel galopp vilket göra att det blir obalans till nästa osv osv.. Men jag är medveten om den och den ska tränas bort.. (Har redan bokat in en tid med Hannah nästa v) Så på det hela så borde jag vara nöjd, men självkritisk som man är så tänker jag att jag kunde ha gjort det bättre..... Men men... träning ger färdighet.

Torsdag: Dressyr!! För Sigrid B. Min och Hells först lektion för henne. Fick göra väldigt "basic" grejer. Dels för att det var första gången så hon ville kolla in hästen, mig och oss tillsammans. Lite saker hon sa var att han INTE får skritta iväg i okontrollerbar fart. Han ska ha kontroll på benen från första stund jag sitter upp och gå under mig... Hans koncentrationen ska ligga på mig (ryttaren) och min koncentration ska ligga på hans ben och kropp och bjudning och samling. HELA tiden.

Efter lite skritt och trav i båda varv, så gick vi direkt på galoppen och övergångar mellan trav och galopp. Samlad..... Å det gick... det gick så bra, inte alla gånger men fler än vad det inte gick. Sen var det skritt - trav övergångar, samlad... Å det fungerade det med.... Till sist fick vi avsluta med lite sidvärtsrörelser mot sargen, fungerade inte riktigt hundra,men då var Hell så trött i huve att öronen stod rakt ut.,,, Så hon tyckte vi skulle ge oss.

Summa summarum en riktigt rolig vecka med roliga träningar.

Nästa vecka ser vi framemot mera Hannah träning. Ska rida övergångar ute om det blir fint väder, dels för att slippa nöta i ridhuset och dessutom så ska han få plumsa lite djup snö....

Tack och hej leverpastej

2010 tar slut

2010-12-31T16:37:00.000+01:00

GOTT NYTT ÅR på er alla!!!

Egentid.

2010-11-21T09:42:00.000+01:00

Äntligen har vi hittat han.
Han med stort F.
Oscars nya assistent.

Han är en totalt främmande människa som ska jobba i mitt hem, i min privata sfär, röra sig bland våra saker och "hänga" vid mitt köksbord.

Å det är helt OK.

Oscar ser fram emot eftermiddagarna med F och har fått en "livslust" i den här årstiden som för han är den tyngsta.
Jag har tappat den inre stressen och har egentid. (som jag inte har en aning om vad jag ska göra med).

Jag hoppas detta rus fortsätter ett bra tag till.
Då kanske den här vintern kommer att gå fort och inte var så tung och lång.

sportzebra

2010-11-09T06:39:00.000+01:00

Sportkossan är ingen sportkossa..
I alla fall inte om man går efter den här annonsen.

Han kanske ser ut så här under pälsen....
Eller.....

Vattengympa

2010-11-05T10:57:00.000+01:00

Igår var Oscar på vattengympa.

Vi får åka till Hudiksvall 1 ggr i veckan för att han ska få "träna". Vi har blivit erbjuden i Söderhamn, men naturligtvis på skoltid och det fungerar inte..han missar så mycket i skolan ändå.

Det är väldigt lämpligt i Hudiksvall, stort omklädningsrum med lyft och värmeelement i taket..

Bassängen är inte jättestor 3*5, (ser ut som en jättegryta i rostfritt) men vattnet är varmt och det finns alla hjälpmedel/leksaker man kan tänka sig till att trigga träning på omotiverad 12 åring.....

Oscar har ett träningsschema

Det börjar med 2 längder bröstsim

Benplask i hörnet, rakt och åt sidan ca 40 st

sen är det gå med vikter a 1.5 kg.

Step up brädan 10 ggr

ryggsim 2 längder

och avslutningsvis dykning och ryggstretchning.
Det låter inte så avancerat, men efteråt är han helt slut.
Igår hade han lite svårt med att få till gåendet... muskelminnet ville sig inte riktigt. För en annan är det självklart hur man gör, men Oscar har inte gått på ca 7 år och benen ville inte riktigt till en början, men tillslut så fixade han det.

Vi ser fram emot nästa torsdag då han ska få träna med en till kille som har en muskelsjukdom.
Kanske kan sporra till att ge det lilla extra och dessutom få en ny kompis.

Hoppelihopp

2010-10-31T19:24:00.001+01:00

Nästa helg tror jag att jag ska bjuda goda vänner på tårta här hemma.....

Det är liksom det man får göra som "straff" när man ramlar av hästen.
Idag gjorde jag det två gånger. Vid samma hinder.
Första gången kom vi inte över, jag försökte få styrning åt vänster och Hell gick åt höger.
En mjuk kullerbytta och landa på röva. SUCK...
Andra försöket 10 min senare kom vi över, men efter hindret gick Hell åt höger och jag åt vänster (igen)
En till kullerbytta och sen i sanden. tydligen hade jag ropat, -Neeej, inte igen!!
Men vad hjälpte det...

Fast i nästa klass fick vi visa att vi faktiskt kan. Han skötte sig mer eller mindre exemplariskt (så gott som bara han kan) och jag känner mig jättenöjd.
Kroppen börjar däremot kännas lite mörbultad..
Trots mjuka landningar så finns det muskelgrupper som inte riktigt gillar hastiga spänningar.
För det kan ju inte vara åldern.. näää

Röntgenhelvete...

2010-10-26T09:34:00.001+02:00

Igår hade vi turen att få åka till Akkis för att ta nya röntgenbilder på Oscars rygg. Dom senaste 3 gångerna vi har vart ner och försökt har dom misslyckats totalt och min förhoppning att dom skulle lyckats bättre den här gången var inte skyhöga direkt.

Naturligtvis så fick vi vänta på att få komma in, (får man någonsin komma in på utsatt tid) och när vi väl kommer in möts vi av två ungdomar..... såg inte äldre ut än 16 år men jag antar att dom var det. Men dom fick ju min förhoppning till att allt skulle flyta på och gå bra att grusas rejält.. (Har absolut inget emot att unga läkare/sköterskor tränar på det dom ska göra, MEN vissa jobb kanske kräver mer handledning än andra och när det är barn med i bilden så kanske dom skulle tänka till..)
Vilket jag fick rätt i efter första plåten var tagen.
Den vart inget bra. Måste sätta dit "knaster". Bort med Oscar, i med knaster, dit med Oscar - ny bild... Den vart inge bra....

Vi tar bort knastret..

Bort med Oscar, bort med knaster, dit med Oscar, nya inställningar - ny bild.

Den vart inge bra.. Vi måste ringa på hjälp.

Vilket ju var bra..

Nu hade det gått 30 min. Vi skulle träffa vår doktor om 20 min. Ingen bild var egentligen tagen och Oscar vart tröttare och tröttare i ryggen av att sitta på stolen och vänta.

Hjälp kom... Dom stog sex persorner och tittade på datorn, ändrade lite här och ändrade lite där..

Ny bild. Hmmm, duger nog. Måste vänta på OK från ortopeden...

Nu skulle vi vara hos vår doktor. Bad dom ringa och tala om att vi vart sen. Ungdom frågade om JAG hade numret... ehhh... NÄÄÄ!!!

1½ timme senare var dom 6 eller 7 bilderna tagna och vi fick fortsätta till doktorn.

Doktor Anders kommer in och säger..... -Bilderna duger inte!!

Tänker inte ens skriva vad jag kände och tänkte då.

Men det skulle inte tas några fler "vanliga" bilder.. Oscar skulle få göra en skiktröntgen istället och den kunde vi få göra "hemma" dvs Bollnäs eller Hudiksvall.

Operationen är fortfarande planerad till kvartal ett nästa år. Å förhoppningsvis ska vi slippa Akkis tills dess. Vi är göööör less dom nu. Enda anledningen till att åka ner tidigare är om operationen blir av tidigare. Men det är nog bara önsketänkande..

Oscars rygg liggande...

OJ....

2010-10-20T07:46:00.000+02:00

vd tiden susar iväg och vad mycket skrivet det blir.... not!!

Snabb update..
Häst: Har ingen sadel. Men är igång och tycker nog livet är ganska ok.
Hund stl liten: Haltar, har vart till veterinären som inte hittar nått. Verkar inte ha ont, vi avvaktar.
Hund stl stor: Tappar päls..... I massor.....

Barn stl liten: Bor här nu på heltid. Åker på stryk på skolan, skafar virus på datorn och blir sneare och sneare i ryggen. Operation snart tack!!
Barn stl lite större: Pluggar i Torpshammar, kommer hem på helgen och sover. Längtar efter snön och skoteråkning
Mannen: Jobbar, åker moped (fort) och försöker hinna få allting ordnat på ingen tid alls....
Jag: Får inspiration till häst och ridning genom att få möjligheten att se och höra två världsrankade super ryttare, under samma månad... En otrolig upplevelse..
Saknar sadel och tid. Men det kommer bli bättre.. snart......

Valpkurs omg 3...

2010-09-02T09:28:00.000+02:00

Koppelträning stod på programpunkten idag..
Eftersom vi inte tränat särskilt mycket på den punkten så antog jag att den här gången skulle jag få slita hårt. Gå med Zally i koppel är inte direkt kul, det är hon som är ute och går med mig, eller vem som nu är i andra delen av det toksträckta kopplet. Går mer på bakbenen stödd av kopplet mot strupen och väser/andas som en hyper astmatisk...... Ja, ni förstår.

Vi fick iaf börja med att gå på rad ute på vägen, knäpptysta och på ledarens order bara tvärt vända håll. Så gick vi kanske i 10 min och tillslut så hade hundarna kopplat (haha) vad poängen med det hela var och liksom gick och väntade in nästa vändning..
ALLA utom Zally...

Steg två var att fortsätta denna övning själv nere på planen, dit hunden drog så gick vi tvärt om. Tror jag gjorde ett Baltazar* dike utan att Zally för den delen hade lugnat ner sig ett dyft.
Då kom Katarina (vår lärare för dagen) och tog över. konstaterade ganska snabbt att - var hårdare, du har en hård terrier. Hon tål.....
Tok gjorde som tok sa och se på fan... Det fungerade.(Såklart!!)
Nu har jag inte en hund som springer bredvid och bara älskar sin matte, men hon fokuserade på mig (30sek åt gången) och följde helt ok. Det var underbart.

På fikat vart det snack om våra hundar och deras personligheter. Vissa följer sin matte/husse i hälarna och det finns ingen annan som är viktigare i hela världen.
Vissa är lite mer utåtriktad, men har ändå koll på vad matte/husse gör..
Å så har vi Zally.....Alla tittade på oss och Katarina sa: -Helt klart den hårdaste hunden i den här gruppen...
Hurra för oss.....

Så nu är det konsekvent koppelträning varje dag som gäller. Vi ska visa dom nästa vecka att vi också kan lära oss..
Det kommer bara att ta lite längre tid, krävas mera jobb, massor av godis, slitandes av hår (mitt), slitandes i hund..... men det kommer att bli bra......(hoppas ja)

Nästa vecka har vi sitt, ligg och passivitet.
*hahahahahahahaha*

Tävlingsdebut

2010-08-30T09:31:00.000+02:00

I helgen gjorde sportkossan och jag vår första tävling.
En lokal hopp på hemma banan - kunde inte bli mer tryggt och lämpligt.
Trots det så var min tävlingsnerver i uppror.
Guuud så nervös jag var. För egentligen ingenting....
Han är 4 år, det var hans första tävling så kraven till prestation fanns inte nånstans.. Från nån...

Mitt största orosmoment var dom färgglada hindrena, eftersom jag damp i backen på en träning på just "titthinder" så kanske oron som fanns var lite befogad..
(Fast sen att det var jag som var mest nervös då och gav tvivelaktiga signaler.... det är en annan femma)

Men mer fel kunde jag inte haft. Han tvekade inte på nånting..
Han var som ett litet vobblande* lokomotiv som gjorde vad jag bad om.
Det var vingligt och inte skulle vi ha vunnit nångra stilpoäng, men han gjorde sitt bästa och vi kom ut med två rivningar.
Kunde inte ha vart mera nöjd.
Både över mig själv som lyckades hålla mig kvar trots syrebrist, man måste andas medans man rider säger dom... (nähä...går ändå..) Men mest nöjd över hästen som är så duktig. Så cool och säker trots så lite träning egentligen....

* Han hamnar i kors/förvänd galopp emellanåt och det känns som kan sitter på en vobblande otaktisk .... vet inte vad.. därav rivningarna. svårt att få flyt i ridningen när det blir så.

På söndagen var min nervositet som bortblåst (nästan) och jag var så taggad att göra en bättre runda med mera fart. Hellge kändes som vanligt och kunde inte bry sig mindre om nånting..
En klippa.
Rundan gick bra. Vi fick en vägran som jag måste lägga på mig.
Vi kom lite pissigt i fel galopp och jag fokuserade på hindret. Hade jag tänkt oss över och tittat mot nästa så hade han hoppat, helt klart. Så jag förtjänade ett stopp där. För när vi kom på det igen sen så hoppade han utan problem.
Han kändes oerhört taggad, funderade inte på nått och även om vi fick mer fel så kändes söndagens runda mycket bättre än lördagens nerv runda.

Jag har fått bevisat för mig att jag klarar av det här och framför allt att hästen gör det.
Nu är vi taggade till att träna mera och jobba på dom vobblande* problemen vi har.
Målet är att starta på Nytorp den 26/9 och givetvis gå runt felfritt.. :o)

Tack Kicki för korten... <3

MR

2010-08-26T19:38:00.000+02:00

Med Oscar till Akkis för magnetröntgen idag.
En etapp som skulle genomföras inför den stora operationen.
Viss nervositet visade sig hos Oscar och trots att han fick en jättegrundlig redogörelse hur allt skulle gå till av två genomtrevliga sköterskor så brast det och tårarna kom.
Lilla fisen min. Han var så rädd.
Jag fick sätta mig i huvudänden och pappan i fotänden. Då gick det bättre men jag såg hur tårarna rann på honom därinne.
Efter ca 15 min så kom den gulliga sköterskan och frågade hur det gick och då hade han varvat ner så det gick bra. Hela undersökningen tog ca 1,5 timme och Oscar var heeeelt slut efteråt.

Pratade en del om operationen sen och han har så många funderingar på hur det kommer att bli. Det han undrade mest över idag var vad jag skulle göra hela tiden därnere.....
Å det undrar jag å..
Två veckor til nästa röntgen och träff med operations doktorn. Vi hoppas dom kommer att göra operationen det här året, dels så vi får det gjort och dels för att då är Oscar pigg och alert till nästa sommar med värme och bad igen. Men vi får väl se....

jag är piggare och hästen är dyr...

2010-08-26T09:02:00.000+02:00

Nu så har förkylningsdöden avtagit och livet börjar återta sin normala rytm.. Men det var längesen jag kände mig så klen så hur klen Chrills kommer att bli nu när förkylningsdöden har greppat han - det förstår vi (kvinnor) inte ens....

Tisdag: Pay&Jump i Rengsjö. Kossans premiär, men eftersom jag fortfarande var fast i F.D (förkylningsdödens) grepp och knappast skulle ta mig runt en bana utan att få minst 14 hostattacker så fick Bella hoppa in som jourhavande medryttare och få äran att försöka få över honom i nån typ av kontrollerad ritt.
Efter viss logistik omstrukurering så anlände packet och hästen var som en självutlösande bomb. Hade inga leder som kunde böjas utan SPÄND var nog hans förnamn. Dom första framhoppnings hoppen var med raka ben och jag insåg att jag skulle vara nöjd om han tog sig igenom banan överhuvetaget.
Första klassen 70 cm, var lätt vinglig, lite tittig men ändå rätt ok. En bom ner, men hoppa i korsgalopp kräver viss erfarenhet och det är inte ett av namnen han har.
Till 90 cm hade han slappnat av och gjorde en felfri runda. Hade bjudning och såg RIKTIGT fin ut. Bella bara gapade när hon kom ut från banan och jag kände mig så otroligt stolt över min kossa.... fina fina Hellge....

Nu laddar vi för helgen och vår rikitga premiär i riktig tävling.... :o)

Ogillar

2010-08-23T06:48:00.000+02:00

Jag är sjuk.
Jag hostar och snorar
Huvve känns som en sprickfärdig ballong.
Kroppen har ont överallt.
Jag gillar inte det här.
Inte alls.
Om jag somnar nu kan jag väl få vakna pigg - frisk - å kanske 10 kg lättare.

Det är väl inte för mycke begärt...

Valpkurs

2010-08-19T11:21:00.000+02:00

Vi var på valpkurs igår.. Jag och Zallybrally.
Med allas flin på näthinnan då man sagt att man skaffat en J R så kändes det som om jag (vi) behöver gå i skolan och lära oss från grunden.
Första skoldagen skulle bara vara för oss tvåbenta, vilket bara en av sex elever hade noterat. Vi var alltså fem mattar med fem valpar som skulle ha teori i 2 timmar, om ledarskap....
En matte/valp gav upp direkt.... Så var vi bara fyra kvar....
De fyra valparna som vart kvar var tappra, uthålliga och tålmodiga. Visst mutades det med godis och en och annan kisspaus. Men timmarna gick snabbt och hundarna slappnade av en efter en. Teorin var intressant och summa summarum så skiljer det ju inte sig särskilt mycket från det ledarskap vi försöker frambringa över våra hästar. Det är lite skillnad på storleken och att slänga en häst på rygg för att framhäva underkastelse är väl kanske inte riktigt lätt men mycket annat tänk är lika.

Konsekvent
Trygg
Tydlig
Berömmande

Det är väl fyra ord som är tänkbara innom all ledarskap.
Vare det är häst eller hund.
Men att i teorin säga att si eller så ska man göra är lätt - men att sen i praktiken få det att fungera... Det kan ge en många grå hårstrån.
Men vi ska ge det hela en chans och nästa onsdag är det "Grunden att lyckas" vi får väl se om det blir ngt mera efter det....

Kostad i att ha hundvalp

2010-08-17T21:57:00.000+02:00

Mina gympaskor
Mina ecco skor
Mackes skosnören i två par skor.
En handske
En bit tapet i sovrummet
Ett antal pennor
Stora mjuka goskudden i soffan
Lilla sköna kudden i kökssoffan
Min favvo tunika
Ett antal strumpor (mina)

vilken tur vi köpte hundvalp.
Hittils så är det nog bland det dyraste jag köpt....
räknar inte med hästen och försäkringar och veterinärkostnader har.... Bara det som bor hemma...

tillägg:
Ett cyklop
Akvarie rengöringspumpen

å det kommer att fyllas på...... antar ja.....

Ny design

2010-08-16T08:23:00.001+02:00

Nu ska jag skärpa mig och uppdatera lite oftare.. (har sagts förr)
Kan inte påstå att det inte händer nått att skriva om, men tiden däremot till att sätta sig ner och skriva ner det har inte vart prio ett. Men med en ny "höstig" design så blir det nog toppen.

Snabb uppdate:
Macke flyttat till Torpshammar - ska gå AWERE
Oscar har skolångest, operationsångest och Mackelängtan.
Chrille har köpt, enligt han, ett motionsredskap, en cross modell stor....
Zaga har tandvärk
Zally växer så det knakar och ska få börja skolan på onsdag kväll.
Hellge rids fullt ut. Trimmas i både hopp och dressyr och känns pigg och villig till arbete.
Jag: Lite trasigt mammahjärta efter den stora sonen, klämmer extra på den mindre sonen, suckar åt sambons nyförvärv, oroas över Zagas tand och sliter mitt hår över den lilla duracell alligatorns framfart.

för övrigt så har jag lyckats bra med blommorna i sommar...

Zallybrally

2010-07-29T18:27:00.001+02:00

Nu är smekmånden över, valp mässigt alltså.. ( Som om det skulle bli nå annat nångång)
Att behöva komma direeeeekt när matte/husse/minihussarna ropar är inte riktigt prio ett längre..
Det luktar så gott här borta, å där borta å å å å..
Men som den amatör "CesarMillan" man är så ska nog det här vara fixat i ett nafs... (eller hur)
Men tills det är fixat, så är den 15 meter långa dressyr/spårlinan det bästa inköpet den här veckan..... Frihet under övervakning liksom

Annars så är hon en A-valp. Hon kan "sitt" och ligg"(nästan)och "gå buren" fungerar. Somnar sött vid 20.00 och får tvingas ut och nattkissa. Sover hela natten och gör inte ett väsen av sig förrän vid 8.00 så där... :o)
Hon lämnar dessvärre inget ifred som ligger på golvet så "nej" har inte riktigt fastnat i kommandosystemet, allt ska provsmakas och eller släpas runt på. Sen om det är mina begagnade strumpor eller Oscars sele kvittar...

Men eftersom hon är söt som socker så förlåter man allt när kvällen kommer....:o)

Zally

2010-07-15T08:07:00.001+02:00

Eftersom jag har så mycket tid över så skaffade jag mig ett litet tidsfördriv.
:0P

Får jag presentera Zally...
12 veckors Jack Russel..

Slapp och släp.

2010-07-13T09:55:00.000+02:00

Jag slappar...
mest vid poolen
lite vid köksbordet (där sitter ACn)
något i källaren (tvättstugan, kallt betonggolv)

Jag släpar på hästen, ut och in från ängen.
(Jag släpas ut och släpar in..)
Han får inte äta 24 timmar om dygnet för han blir för tjock, så då får jag gå framochtillbaka för att släppa ut, för att sätta på munkorg och för att ta in... tur att han håller min vikt i kontroll åsså...

Sambo och sonen planerar köpa skoter....
Men det är säkert klokt.... Efter sommar kommer vinter...
(å vi har ju bara 3 som redan står här)

trött

2010-07-10T11:12:00.000+02:00

Idag vill jag bara sova
Trött som få...
Tror att den stress jag känt och haft ett tag håller på att tala om att "coola ner nu".
(pumpen slår tom dubbelt och trippelt på kvällarna)
Men hur kan man låta bli när allt är såå kul....
Allt jag gjort har vart självvalt...

Men nu SKA jag ta det lugnt och slappa några dagar.
Inga måsten - inga "ska bara"

Slappa.
Poolhäng.
Hästhäng.

Så ser närmsta veckan ut för mig...
Å jag gillar det.

Häst med rätt att döda

2010-07-01T10:50:00.000+02:00

Han ser rätt glad ut där, men sekunden innan kastade han blickar på mig som kunde döda.. Det högg ialla fall i bröstet.... Tror han träffade hjärtat.
Hur svårt ska det vara att förstå att jag gör det här för hans skull... Va??

dödsångest i t-shirt

2010-06-29T22:34:00.000+02:00

Tog mig en tur till häst på kvällskvisten.
Såg döden i vitögat då sportcyklisterna svischade förbi bakom kossans röv...
Vad kossan trodde skulle anfalla bakifrån vet jag inte, men av hans skak/hopp/frust/vändning (tror han har en viss talang för reining) så var det minst 4 krokodiler, 5 noshörningar och kanske ett par tigrar.
Efter hans 10-öringsvändning så svischade en motorcykel förbi på storavägen (nu bakom han) vilket gjorde att min överlevnadsinstinkt sa SITT AV!!!!

(Jag rider inte gärna i t-shirt. En ev ofrivillig avfallning har en förmåga att göra så extraextra ont om man gliiiiiiiiider med bara armar på grus eller asfalt. Men i dagens värme så gjorde jag ett undantag och red i bara t-shirt.. och väst, såklart. Men när kossan började krångla så såg jag mina bara armar mot asfalten/gruset med en massa glas i efter bilolyckan där..Därav min otroligt smidiga avhopp innan det vart svidiga sår på bara armar..)

Jag kom av, vi kom hel över vägen och jag satt upp på andra sidan.
Blir så grinig på dessa svischande cyklister som kommer smygandes, gärna i klunga och inte tar nå hänsyn. Bläääk.
Å jag red inte på cykelvägen, bara passerade den lite snabbt.. Men tydligen inte tillräckligt snabbt.

Men...
vi är på G.. det är bra!!!

:0)

2010-06-24T20:13:00.002+02:00

läser lite....... för mycket

2010-06-23T10:26:00.001+02:00

Har just läst ut Marian Keyes "Änglar"
Superb...
Om jag gjort nå annat viktigt??

Nääää

Jag läser nu...

Ska strax börja på "Dyngkåt och hur helig som helst"
:o)

sårvård

2010-06-18T20:56:00.000+02:00

Segt som f****n å få såret att läka.
Det sista stynet sitter iallafall kvar än så länge...

Om han kunde begripa att han ska vara stilla så blir det bra fortare. *suck*

Stygnen

2010-06-16T20:39:00.000+02:00

har hästen lyckats ta bort själv.

Eller när jag skulle byta bandaget så var 3 av 4 stygn kvar i bandaget.
Å såret varigt.

Det tar aldrig slut.....

sommar.

2010-06-15T14:01:00.000+02:00

Har inte tid med det här....

när jag inte är ute och försöker få till en "trädgård" så läser ja..
Just nu är det Marian Keyes "En förtjusande man"
så jag återkommer sen....nångång....

Hästen??
Står i grusig frimärkshage med bandage som matchar sulorna...

tjingeling

Å så ....

2010-06-10T14:02:00.000+02:00

lägger vi till stygn på meritlistan....
4 st.
När ska det ta slut.....

Åtminstånde pulsfri efter sula och sko...
Här är vi nöjd för det lilla numer.

Stövlar....

2010-06-09T20:26:00.000+02:00

Kossan fick inte nytt gips utan skor och sula.

Tack för det.....

för det var slut på gamla gummistövlar att försöka göra om till häst-stövlar.

Ganska likt i alla fall!!

Huvudstaden t o r.

2010-06-09T09:26:00.000+02:00

Begav oss till huvudstaden en snabbis på tisdagen.
Chrills skulle på magnetröntgen och jag var med som kartläsare.
Vilket jag är väldigt bra på OM det inte är en massa vägarbeten där vägen ska vara och OM det inte är så många andra bilar som schvissar förbi och stör min koncentration.
Men vi kom fram, hittade ett parkeringshus (där hade inte bussen gått in på höjden) där vi lyckdes klämma in pickupen, men en liten bil är att föredra i Stockholm city..

Lunchade på en trevlig Irländsk restaurang/pub vid hötorget ("The Dubliner") som fick mig att fundera i kvällsaktiviteter/öl/trevligt.... Om jag tillbringar en kväll i huvudstaden nått tag så ska jag nog även besöka den puben då.... Tror det kan vara väldigt trevligt där......

Medans Chrills vart instoppad i MR maskinen gjorde jag affärerna kring hötorget. Shoppad inget då köerna var längre till både provrum och kassor än vad det är till Statt på juldagen. Inte riktigt min grej.....
Shoppade dock en ny hjälm när vi slank in på Horze på vägen hem. Mycket trevlig affär och jag var enda kunden... Me like....

Idag onsdag ska hästen bli omgipsad och imorgon är det klinikbesök. =0/

Dags igen

2010-06-07T22:28:00.000+02:00

Har fått en otrolig lust till att städa igen..

Puls i framkotorna igen.

Ringa Vet. i möra.

Det är kul (läs billigt) med djur.

Kurragömma...

2010-06-07T09:53:00.001+02:00

Om jag gömmer mig här bakom så kanske hon låter dörren vara öppen inatt.

....

2010-06-02T16:55:00.002+02:00

...å så skriver vi en hovböld på meritlistan.

Den börjar bli lång nu.....

Otrogen

2010-05-31T21:14:00.001+02:00

Jag har vart otrogen, hästotrogen....
Medans kossan står på svältdiet i frimärkshage har mamman "sonderat terrängen" så att säga..
Provridit en häst alltså...
Ifall inte kossan kommer att bli bra måste man ha ett kort i bakfickan att plocka upp...
Det kanske inte är ett ess efter första provridningen, men definitift en 8:a.

Men jag vill inte ha en fux....
Fast jag skulle ABSOLUT inte ha en unghäst heller.......

:0)

TV och Likmaskar.

2010-05-30T20:48:00.000+02:00

Jag gillar program som CSI, Ambulans först på plats eller andra sjukhus/kriminaltekniska program. Jag är med och löser mordgåtorna och har inga problem med varken lik eller lukt.. tror att jag skulle vara en superb kriminaltekniker... (yeah right)

Jag har som bekant hund och katt.
Katten gillar att döda små möss och stora sorkar.. (här höll jag på att skriva storkar.... men så duktig är hon inte)
Katten lämnar gärna rester av sina byten som små trofér både lite här och där vilket jag tycker är liiiite äckligt, men tar spaden och kastar iväg till skogs utan några större problem..
Hunden har inte rört nån trofé utan brukar bara nosa och gå därifrån - no problemas liksom.
Tills idag....
Katten har lämnat N Å T T på altanen, såg inte riktigt vad det ursprungligen vart men det såg torrt och inte panikäckligt ut.. Så jag gjorde mig ingen större brådska att slänga det.
När jag lite senare satt vid köksbordet och drack kaffe kom hon in och la sig under mina fötter tuggandes på en kotte.... trodde jag....tills jag kände lukten.... D Ö D... fick en känsla av kväljningar och insåg att hon hade tagit det oidentitietsbara på altanen. När jag råmade släppte hon och backade. DÄR låg ngt dött, men det rörde sig..det var maskar... likmaskar.... många.... Det var bland det vidrigast jag sett, å känt lukt av.
Jag är inte kräsmagad och kan ta reda på det mesta, men eftersom Chrille satt på andra sidan bordet så fick han ta det..

BLÄÄÄK.....

Skitdjur...

Hästen då....
Står i frimärkshage och är hungrig.
Kall och pulsfri på tre ben av fyra, men herregud vad begär ja....
Veterinär kontakt på tisdag.. suck.

Kossan

2010-05-27T15:05:00.000+02:00

Kring lunch åkte jag till sportkossan och gjorde en fin liten sjukhage...

ÅÅÅÅÅÅÅ vad glad och nöjd han vart.. I N T E!!!

Först tar jag bort nästan allt hö som jag ersätter med halm, å den näve korn han får har jag blandat ut med illasmakande butta så den passar inte kossan heller..
Dessutom får han återigen stå i frimärkshage för att inte stapplande, ömfotandes försöka rusa fram i nån sorts kamel liknade galopp........ INTE bra sa hovis och försbolag... Han ska stå litet så han kan vila fötterna..... Å tok (jag) gör som dom säger.... För jag vill ju inte att kossan ska ha ont i fötterna...

Undrar vem som är mest deprimerad just nu - kossan eller jag.

Nu ska jag fortsätta städa...

2010-05-26T13:56:00.002+02:00

Jag städar idag å. :o(

Fångkossa

2010-05-25T17:14:00.001+02:00

Eftersom den halta sportkossan inte har blivit mindre halt
i helgen så tillkallades veterinär idag.
För att göra det hela ganska kort så har han fång.
Vilket innebär ingen ridning på m i n s t 1 månad, medicinering i 10 dagar och kontakta veterinären (trevlig ung kille) om en vecka för att planera vidare.
Mycket beror på hur snabbt han svarar på medicinen hur fortsättningen kommer att se ut.

Just nu så har jag gett upp och orkar inte se mer än en vecka framåt.
Det senaste året har han stått mer än han gått och han är bara 4 år.
Å hela tiden vara orolig för att man ska fodra fel så det kommer tillbaka.

Uscha jag är så less.
Varför förtjänar jag det här????
Jag gör inte det.
Jag är ju egentligen ganska snäll....

nä, nu städar jag lite - det är vad jag gör när jag inte mår så bra...

Välkommen fredag 2

2010-05-21T22:55:00.001+02:00

Dessutom en halt häst.

Life is good...... NOT!!!

Välkommen fredag.

2010-05-21T14:15:00.003+02:00

Vilken tur att jag hade fyllt på. Så det fanns lite att tappa ur..

Annars så känner jag mig så här:

Trevlig helg!!!

Terrängen

2010-05-15T09:41:00.000+02:00

På torsdagen och fredagen så agerade jag groom åt Bella och Blixt på deras första terrängträning. Bella har ju såklart vart med ett tag med det för första gången för BlirreBoy. Å efter torsdagens träning så såg det ut som om det skulle bli den enda också...han har ju en viss förmåga att vara jävligt envis... har han bestämt sig för att det här tänker inte jag göra - så gör han inte det heller.... PUNKT SLUT!!!
Så vattnet var ju HELT otänkbart lika så banken... Kliva ner - no way!!
At inte Bella bara kliver av och lämnar han ståendes mitt på är för mig en gåta, hur kan man bara ha så mycket tålamod.. eller så är hon lika jäkla envis... hmmm, undrar varför hon "fått" Blixt??? hehehe

Han måste ändå gjort nå bra för på fredags morgon var det dags igen..(eller är det envisheten igen.....)

Vi hade bestämt att vi skulle leda han i vattnet och nerför banken och uppför trappor och överallt innan träningen började... Å vi gick, å gick, å gick......
Å Blixt gjorde allt - fanns inga problem i hela världen....
Polletten hade ramlat ner... Tack o lov!!

Träningen gick sen super. Bella red som aldrig förr och Blixt hoppade som aldrig förr.. Jösses. Kul var det.. Skitkul...

Tillomed så jag vart lite sugen att testa. Man behöver ju inte hoppa dom otäckaste hindrerna, det finns ju faktiskt små, låga också..... :o)

Vårruset

2010-05-01T19:38:00.000+02:00

Hästarna fick komma tillsammans för vårens första "släpp" idag.
Det var en fröjd att se dom busa och få sträcka ut i full galopp...

Världens bästa kompisar i vått och torrt.

Säljes

2010-04-26T08:16:00.000+02:00

4 årig sportko.
Lättfödd, äter allt.
Aktivt rörelsemönster med benrörelser utöver det vanliga.
Rids i alla gångarter. Smidig och lättmanövrerad.
Spansk skritt påbörjad från marken men ej befäst.
Snäll att klippa (åtminstånde halsen) och sko.
Har inga vet. kostnader på sitt samvete.
Eller andra matriella kostnader, som andras utustning eller så...
Gillar att ha rent och prydligt omkring sig.
Behöver ingen stimulans i boxen för att vara nöjd.

Sugen?? Ge bud....

Kalas i förväg..

2010-04-22T07:49:00.000+02:00

Vi hade lite kalas igår för son nr 2 som fyller 12 år på lördag.

Det är svårt att fatta att det inte var så längesen han var såhär:

Det är mysigt när dom är små...... Men vad skönt det är när dom börjar bli stora!!

Hej och hå...

2010-04-21T08:55:00.000+02:00

Det är sällan man har tråkigt när man har häst..
Det är även sällan man har pengar över när man har häst.
När man dessutom har en häst med reservben, överben och elvispsben så känns det som om plånkan kommer att vara tom foreveeeeeer.

Orkar inte dra hela storyn med alla som känt och klämt, men nu verkar det som om en operation av den lösa benbiten ändå kanske är nödvändigt eftersom kossan bygger mera ben på det benet. Hurra, hurra.... Det här med hamsteruppfödning som hobby istället kommer allt närmare...
Eftersom han bygger aktivt nu så ska han inte ridas vilket gör att jag står till förfogande om nån vill ha sin häst riden...... Det är bara att ringa...

Tänke ev försöka sitta upp på ferrarin (Blixten)i stallet till helgen.. Med dubbla säkerhets linor.. Fast har han den energin som han har haft den senaste tiden så ska det nog gå bra.....(hahaha)

Blixt!!

Sportko

2010-04-18T07:14:00.000+02:00

Stolt mamma

2010-04-15T22:06:00.000+02:00

Äldsta sonen kom in på skolan lååååååångt bort från mamman.. (prel.intag)
Det är jobbigt att dom blir stora...
Men jag är verkligen jättestolt över honom....

Ett steg.....

2010-04-13T14:05:00.000+02:00

.....närmare sommaren...

eller??

Ignorera vedhögen där bakom, tänk blommor.....

A-barnet

2010-04-12T20:42:00.000+02:00

Jag har vart barnvakt åt världens goaste idag....

Lillsis

2010-04-09T14:32:00.002+02:00

Min ena lillsis (halvsis) har dragit till Afrika.....
läs hennes blogg här.

Modiga hon.....

humöret på topp-not!!

2010-04-09T10:09:00.000+02:00

Varför måste fötterna slås undan på en direkt man står rätt stadigt....
Fortfarande tanthopps hög så for vi till SORF på onsdagen för jag ville se min på lina utan ryttare..
Ska tilläggas att jag inte har longerat eller tömkört på volt sen i höstas och om det märktes , JA. Han hade ingen aaaaaaaaning om vad jag ville.
"Gå runt dig -näää. Jag vill ha fokus på dig, går du mot mig så backar jag."
Efter mycket trix och djupa suckar (från mig) och asgarv från Bella så fick jag runt sportkossefånen.. Gick emellanåt riktigt stadigt men upptäcker samtidigt att det är något som inte stämmer. Det är liksom inte riktigtriktigt... som det brukar....
Nu finns det en anledning till smeknamnet "flodhästelvispsclownkossan" som kan infiltrera sig med renarna. Han har ett röreslsmönster som är "outstanding" å då menar jag inte i positiv bemärkelse så vad som inte är riktigt riktigt är lite svårt att se.... Men eftersom han efter ridningen i tisdags försökte sparka lös ena bakbenet så hade vi en hint...

Efter trasslet på volten slängde vi på sadeln och tränset och Bella satt upp. Jag har inte sett han bli riden på en lång stund å ville se hur han rörde sig. Bella som kom från "superslimsmidigastöverröliga" Blixt sa att han känns som en planka.... hmmpf.... så jag satte upp och kände ingen skillnad alls..... Skoja ba. Han var ramsne. Skuter mig ur sadeln på ett vis han inte gjort förr och vill "bygga ut" ridhuset i galoppen (svår att svänga).
Not a good sign!!
Åkte hem med hängande huve och nära att ringa Delsbo Slakt. Här tar vi ut allt i förskott liksom......Men insåg att jag måste sova på saken för att kunna tänka till.....

----------------------------------------------------
På torsdagen kom Jenny och Lars ut med visitertången för att känna på hoven vars ben han hade sparkat med efter ridningen i tisdags, kanske en analkande hovböld på g, eller helt enkelt ett sömstick sen senaste skoningen.... Men nääääråå.. Inge öm alls, inge varm heller för den delen... Men det var en chansning. ringde Hells massör Lina och frågade om hon kunde komma ut, men hon hade fullt men skulle höra av sig om tid fanns.... Har nämligen en liten fundering på om det sitter fast nånstans därupptill......
Red ut på em, för han visar ju ingen hälta. Han är framåt och pigg, men försöker jag böja igenom han åt höger så surnar han till och slänger ut vänster bogen....
Där står jag nu, inte en halt häst, men en ramsne. Tänker inte hoppa på lördag men tänker ändå rida lite lugnt ute på....
Sen blir det nog vet till veckan ändå... igen. suck.

Tanthopp träning...

2010-04-06T20:03:00.000+02:00

Har just kommit hem från en hopplektion alá tanthopp....
Det vill säga väldigt basic och lågt, väldigt säkert och ofarligt....
Fick sällskap av Anneli och Chessan som lika som jag lider av någon sorts rädsla som vi inte kan sätta fingret på...

Jag tror inte att jag kommer att dö, å jag har ramlat av utan att det har gjort särskilt ont. Så det är egentligen inte det. Jag tror det är en kombo av att jag har en häst som inte "kan", dvs han är inte utbildad och jag är rädd för att jag ska sabba honom för resten av livet.. Jag vill göra allt rätt, men när jag själv inte har hoppat på länge och känner osäkerhet så fokuserar jag på fel saker och allt blir bajs. Därav min nervositet och osäkerhet samt en del taskigt självförtroende... INTE en lyckad kombo.....

Men idag gick det riktigt bra.
Vi fick skritta genom murdelar som till en början var läskiga, men det gick över ganska fort. Sen vart det trav mellan och tillsist hopp över. Jag hade redan bestämt mig för att vi skulle över, om det så skulle bli i otakt och eventuella bendelar först..
Men över skulle vi, å det kom vi - tillsammans...
Anneli och Chessan hade lite olika åsikter om det till en början, men dom kom över dom åsså till slut. GO ANNELI!!!
Det mest avancerade vi gjorde var att hoppa ett litet kryss och sen rakt mot muren. Låter som en bagatell men när man sitter på en vinglig 4 åring med vispar till ben så är det svårare än vad det verkar..
Jag tycker att jag har dålig balans och J (tränaren) påpekade att jag har alldeles för långa tyglar (vet ja) och händerna för nära magen (vet ja) och jag måste släppa knäna och lita på att jag har stödet i stigbyglarna.(vet ja åsså) Hon tyckte mycket träning i jockeyläder i galopp och bara ligga och rulla och hitta balansen...
Så om ni ser mig gåendes som om jag skulle ha skitit på mig så har jag tränat i jockeyläder... Antar att träningsvärken kommer att komma som ett spam på mailen..

Något som inte gillades var att jag upptäckte att sadeln legat och nött. Pälsen var lite uppruggad så den här sadelproblematiken måste nog lösas fortare än vad jag har önskat... Surt!! Fast jag har ju vetat om det ett tag, men det har liksom funkat skapligt....

I övrigt så är jag nu anmäld till 50 cm på påskäggshopning i Ringnäs på lördag. Hejja mig..

update

2010-04-03T19:17:00.000+02:00

OKEJ, nu har det vart bloggtorka ett tag igen..
Uppdatering:
Jag har hunnit fylla år. hipphipphurra....
fick jättefina rosor av sambon, som jag nu åxå ska försöka få att överleva ett tag.. GoodLuck till mig...
(ska kanske tilläggas att jag aldrig, under 7 år fått blommor någon gång..han säger att det är för att jag sagt att jag inte vill ha det. Kvinnor från Venus -Män är från mars grejen här kanske...)

Jag har ridit på långtur med Bella och Blixt. Vi red över E4an - Östansjö - bakom SORF, sen hem.(Det är långt för oss, som annars rör oss i Ina skogarna till vardags) Allt gick super förutom en liiiiten liiiiten grej vid en bom som skulle passeras och ett kronrandstramp. Men annars så gick allt utan några större krussiduller...
Bildbevis nedan.... Titta noga så ser ni Ålsjötornet borta i skogskanten...

Blixt startade sin första tävling på lördagen. Han var något spänd men skötte sig förvånansvärt bra. Jag hade inte nerver att vara med på Hell men ska försöka ta några skutt igen till veckan få se hur det känns. Ringnäs har påskhopp den 10e.... Man vet aldrig... Plötsligt händer det!!!

Dessutom.....

KOLLA!!

Ser ni tulpanbladen som letat sig fram.. DET är VÅR!!!!

Grinig.....

2010-03-30T09:22:00.000+02:00

Surade ihop på sambon igårkväll..
Han blir väldigt engagerad i sina projekt, så där så allt annat liksom blir oviktigt...Som matlådor, ta reda på disk och dom där vardagliga sakerna som måste göras för att vardagen ska fungera överhuvetaget.....

Jag var på ett möte sent igår kväll, ringer till honom när jag är på väg hem och får då till svar - Ja är på väg jag å, är i Ljusne..

Hur som haver så dyker han inte upp... jag blir först riktigt irriterad sen naturligtvis orolig. Tankarna som - ligger han i diket, ska jag ringa och kolla (som om det skulle hjälpa om han låg i diket)eller ska jag bara vänta ut han....
Bestämde mig för att vänta ut han med en irritation som bara blev större och större...
(Här skulle det även göras matlådor,som jag i ren vrånghet vägrade göra..... inte jag som ska åka och jobba och han hade vart ledig hela dan)
Tillslut så tänker jag gå och lägga mig då tfn ringer...dessutom hemma tfn. Så sent!! Kan aldrig vara bra. Vart iskall i kroppen och svarar....
Det är sambon, han hade hamnat i en trafikolycka på vägen hem, en bil hade kört in i räcket på E4 och dom stog och väntade på bärgare osvosv.....
Så det skulle dröja en stund innan han kom hem...

-----------------

Då gick jag och kokade ris....